Krönika av 
Mats Engström

Säkerhetspolitik är mer än ja eller nej till Nato

De rika ländernas regeringar, inklusive Sverige, riskerar hård kritik vid FN-mötet Stockholm+50 om tre veckor. Det är dags för svenska politiker att vidga blicken när det kommer till global säkerhet.

De partier som vill se Sverige i Nato behöver redovisa hur de tänker sig arbetet mot massförstörelsevapen framöver, skriver Mats Engström.
De partier som vill se Sverige i Nato behöver redovisa hur de tänker sig arbetet mot massförstörelsevapen framöver, skriver Mats Engström.Foto: Fredrik Persson/TT
Mats Engström
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Höga matpriser kan bidra till konflikter. Samma sak när priserna på energi stiger. Rupert Russell skriver intressant om hur spekulation förstärker svängningarna i nyutkomna boken Price Wars. Världen blir farligare.

Detta förstärks nu av Rysslands brutala angreppskrig. Det mänskliga lidandet i Ukraina står av naturliga skäl i fokus för medierapporteringen. Detta måste få ett slut och de ryska krigsförbrytarna ställas till svars.

”Kaskadeffekter”

Mindre skrivs om de globala konsekvenserna. Minskad export av spannmål och konstgödsel från Ukraina och Ryssland ökar risken för nya konflikter i andra delar av världen. FN har varnat för att 8–13 miljoner fler människor kan bli undernärda på grund av kriget i Ukraina. Det förstärker den livsmedelskris som redan finns. Tankesmedjan Chatham House pekade nyligen på risken ”kaskadeffekter” av kriget där stabiliteten hotas globalt.

Sverige får svårare att agera för kärnvapennedrustning om vi blir Natomedlemmar.

Därför behöver den svenska säkerhetspolitiska debatten handla om mer än Natomedlemskap. Tyvärr har de stora partierna inte varit särskilt tydliga när det gäller den globala säkerheten.

Ulf Kristersson nämnde inte hunger, fattigdom eller klimatförändringar i sitt säkerhetspolitiska linjetal. Magdalena Andersson sa inte heller mycket om detta i sitt Första maj-tal.

Riskerar hård kritik

Sverige har en tradition av internationell solidaritet som vi kan vara stolta över. Vår egen säkerhet påverkas också av konflikter och instabilitet i andra delar av världen. Terrorism och risken för att kärnvapen används är två av många exempel.

Vi i den rika världen behöver göra mer för att stödja fattiga länder som drabbas hårt av stigande priser på mat och energi. Pandemin slog hårt, nu blir det ännu värre. Här handlar det både om akuta insatser för att mildra hungern och om att till exempel slussa mer av de särskilda dragningsrätterna inom IMF till den globala södern.

Klimatpolitiken får inte prioriteras ned utan behöver tvärtom förstärkas. Förtroendegapet mellan rika och fattigare länder ökar när löften om klimatfinansiering inte uppfylls och biståndet dras ned. De rika ländernas regeringar, inklusive Sverige, riskerar hård kritik vid FN-mötet Stockholm+50 om tre veckor.

Vidga blicken

Ett storskaligt kärnvapenkrig är ett existentiellt hot och det räcker inte med det i och för sig lovvärda Stockholmsinitiativet. Sverige får svårare att agera för kärnvapennedrustning om vi blir Natomedlemmar. Det gäller till exempel kravet på löften från kärnvapenmakterna att inte bli först med att använda kärnvapen, som går direkt emot militäralliansens policy. De partier som vill se Sverige i Nato behöver redovisa hur de tänker sig arbetet mot massförstörelsevapen framöver.

Global säkerhet handlar om många andra frågor, som ekonomisk utveckling, mänskliga rättigheter, migration, demokrati och yttrandefrihet. Oavsett vad beslutet blir om Nato finns allt detta kvar på dagordningen.

Det är dags för svenska politiker att vidga blicken.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00