I april tillsattes en parlamentarisk kommitté för att se över delar av valsystemet. Kommittén med ex-ministern Lena Hjelm-Wallén i spetsen föreslår en rad förändringar i sitt delbetänkande.

– Även om det inte är något revolutionerande som vi föreslår så är det viktigt just för att det ska fungera så bra som det möjligt går, säger Hjelm-Wallén.

Ensam vid skärmen

Ett av förslagen är att lagtexten ska förtydligas att bara en person får vara bakom valskärmen vid röstandet. Det är förbjudet redan i dag, men kommittén anser att det måste tydliggöras. Om en person, på grund av exempelvis ett funktionshinder, behöver hjälp ska den i första hand komma från en röstmottagare. Eller i de fall en assistent måste hjälpa till ska en röstmottagare också se till så att denne inte påverkar själva röstandet.

Ordningsproblem

En annan förändring är att personer ska kunna avvisas från en vallokal om de stör ordningen. I dag kan de endast få en anvisning och om det inte hjälper tvingas röstmottagarna stänga vallokalen.

Väldigt sent kom de och sa det att den här frågan hade vi också velat behandla. Men då hade vi två månader kvar och den frågan kräver säkerligen år av utredande.

Lena Hjelm-Wallén
Om varför SD:s förslag om att byta valsedlar inte behandlas av kommittén.

– Vi tycker att det är ett stort steg. Så vi vill att man också ska ha möjlighet att avvisa en person som stör ordningen. Men det är inte så att röstmottagaren fysiskt ska hantera det utan då få hjälp av polis eller ordningsvakt, säger Hjelm-Wallén.

Propaganda

Kommittén vill också tydliggöra att det inte är tillåtet att bedriva politisk propaganda i området utanför vallokalen. Däremot ska det fortfarande vara tillåtet för partierna att dela ut valsedlar. Men exakt vad som räknas som politisk propaganda slår inte kommittén fast.

– Någon riktig definition på politisk propaganda är det svårt att komma fram med. Men väljarna ska inte känna att man löper gatlopp mellan massa agiterande valsedelsutdelare utan då får man göra klart att området utanför är fredat från politisk propaganda, säger Hjelm Wallén till Altinget.

Johansson håller med

På den punkten får hon medhåll från justitieminister Morgan Johansson (S).

– Du får inte lov att dela ut flygblad. Du får inte lov att ställa dig utanför vallokalen och hålla tal. Du får inte ens argumentera med väljare som kommer och frågar dig, säger han till Altinget och fortsätter:

– Jag har varit med om några gånger där väljare kommit och frågat “vad tycker du att jag ska rösta på?”. Då är det viktigt att alla partier är överens om hur man svarar på en sådan fråga. Det vill säga: “Nej, men jag kan inte svara på den frågan”, säger han till Altinget.

Distribution

Kommittén föreslår också att de lokala valadministrationerna ska ansvara för valsedlar med kandidaternas namn på. I dag görs det av partierna. På så sätt “blir det mindre spring bakom valsedelsavskärmningen”.

I och med att förtidsröstningen har ökat mycket i de senaste valen menar kommittén att det behövs fler röstmottagare och också mer utbildning av dessa. Något som kommer att kosta pengar.

– Det är inte några jättesummor men vi uppskattar att 35 miljoner kronor kan komma att behöva ges i statsbidrag, säger Hjelm-Wallén.

Fler frågor

Planen är att regeringen ska lägga en proposition baserat på förslagen i september. Det är för att förslagen ska hinna träda i kraft till de allmänna valen år 2022. Samtidigt fortsätter arbetet för kommittén. Senast i oktober ska den vara klar med de sista delarna i utredningen. Dessa handlar bland annat om hur man ska stärka skyddet av valhemligheten för väljare med nedsatt syn och synskadade. Samt den stora frågan om hur man ska skydda valen från otillbörlig påverkan.

SD nobbades

En fråga som kommittén inte har tagit upp är om man skulle kunna minska antalet valsedlar genom att exempelvis ha en gemensam valsedel för alla partier. Sverigedemokraterna har länge tyckt att det vore bra. Men enligt Hjelm-Wallén är den frågan för stor för att hinnas med under utredningstiden. Särskilt med tanke på hur sent SD lade fram det i kommittén.

– Väldigt sent kom de och sa det att den här frågan hade vi också velat behandla. Men då hade vi två månader kvar och den frågan kräver säkerligen år av utredande. Däremot säger vi att vi tycker att man bör titta på det när man utvärderar 2022 års val, säger hon.