Ny guide ska ge bättre enkäter till barn

Guiden är framtagen av Idéer för livet. Barnombudsmannen har bidragit med råd och synpunkter utifrån barnkonventionen. Det finns i dag en hel del vägledning i intervjumetodik med barn – men inte i hur man utformar enkäter.

– Det är så många insatser som kommer att krävas av samhället framöver, och då vill det till att vi vet vilka av dess vi ska prioritera, säger Stina Liljekvist till Altinget.

Mäta effektivitet

Då blir utformandet av enkäter vid undersökningar både en fråga om att mäta effektivitet och att se till att man verkligen säkerställer att barnen har fått ge sin synpunkt. Utgångspunkten är barnkonventionens artikel 12, att barnet har rätt till delaktighet och inflytande.

– Vår roll är att driva på i arbetet med barnkonventionen, och en viktig del där är barns deltagande. Det är viktigt att mäta effekt av de enskilda insatserna, för det finns sällan en enkel lösning på komplexa problem, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin till Altinget.

Stor skillnad mellan åldrarna

Guiden ger tips på hur man ställer frågor beroende på vilken ålder barnen är i.

– Man kan till exempel inte ha lika omfattande skalor för yngre som för äldre barn. Man behöver vara medveten om vilken förmåga en 12- respektive en 16-åring har, och anpassa enkäten efter det. Man kan inte bara säga: ”Vi har frågat 100 barn”, säger Stina Liljekvist.

– På Barnombudsmannen har vi stöd som riktar sig till kommuner, regioner och myndigheter. Men det finns väldigt många andra aktörer som också vill säkra barns deltagande. Jag tror att all form av metodutveckling kan bidra till att vi får saker att hända, säger Elisabeth Dahlin.

In i rutinerna

Hon fortsätter med att det handlar om att få in arbetet med barnkonventionen i rutinerna.

– Den är en lag som kan prövas, inte ett perspektiv eller en allmän åsikt. Den måste in i det gängse arbetet, säger Elisabeth Dahlin.

Stina Liljekvist berättar att de har sett behovet av guiden bland de organisationer de samarbetar med.

– Vi fördelar medel till många projekt för barn och unga. Vi frågar våra partners hur de mäter och hur de följer upp, och då har vi märkt att det är ganska svårt. Och de vill gärna ha hjälp med hur man ställer frågor till barn, säger hon.

Lyhördhet ger bättre beslut

På fråga om hur det här rent konkret ska kunna leda till förbättringar för barnen, svarar Elisabeth Dahlin:

– Vi måste lyssna på dagens barn för att förstå deras tankar och rädslor. Ta som exempel när man planerar ett bostadsområde. Då kanske kommunen tänker att de ska bygga en lekpark för mindre barn. Men de lite äldre barnen kanske säger ”Jag är rädd när jag går hem från skolan, för det är inte upplyst i den här parken”. Då kan besluten bli mycket bättre eftersom man har frågat vad som är viktigt för dem, säger Elisabeth Dahlin.