Debatt

Migrationsforskare: Slopa inte stödet till etniska föreningar

Etniska föreningar har en viktig funktion för att öka majoritetsbefolkningens förståelse för minoriteter. Det skriver migrationsforskaren Peter Bauer, fil. dr. i historia och historiedidaktik vid Malmö universitet.

Sammantaget har etniska föreningar historiskt sett varit ett viktigt verktyg för att skapa en integrationspolitik som inte får karaktären av assimilering, skriver debattören efter Johan Pehrsons (L) besked om att de statliga bidragen till etniska föreningar slopas.
Sammantaget har etniska föreningar historiskt sett varit ett viktigt verktyg för att skapa en integrationspolitik som inte får karaktären av assimilering, skriver debattören efter Johan Pehrsons (L) besked om att de statliga bidragen till etniska föreningar slopas.Foto: Christine Olsson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Under torsdagen lämnade integrationsministern besked att stödet till etniska föreningar slopas till förmån för att utreda språkförståelsen hos yngre barn. Detta besked kan ses som ett led i en omdaning av integrationspolitiken där allt mindre vikt läggs vid minoriteters rätt att bevara sin kultur och är olyckligt eftersom föreningarna under lång tid utgjort en resurs i arbetet med att öka minoriteters delaktighet i samhället. Det statliga stödet till föreningarna uppstod i slutet av 1960-talet när den svenska staten försökte göra upp med tidigare decenniers assimilerande politik som lett till omfattande segregation. För att öka minoriteters delaktighet i samhället utarbetades därför riktlinjer som syftade till att ge minoriteter förutsättningar att delta i samhällslivet utan att göra avkall på sin identitet.

de etniska föreningarna kunde bidra med att ge röst åt marginaliserade grupper

Föreningar ökar majoritetbefolkningens förståelse

I min avhandling från 2023 undersökte jag hur denna satsning kom till uttryck i såväl på nationell nivå som i Malmö stads arbete med minoriteter. Resultaten visade att de etniska föreningarna kunde bidra med att ge röst åt marginaliserade grupper i samband med att det utarbetades policys i syfte att minska segregationen.

Ett exempel på detta var när Malmö stad i slutet av 1990-talet utarbetade en integrationspolicy där stadens etniska föreningar bidrog till att utforma ett åtgärdsprogram som inte såg minoriteter som en belastning, utan som en resurs i det internationaliserade samhället. Vidare bidrog föreningarna till att förankra integrationsåtgärderna hos minoriteterna, vilket är centralt för att bedriva en lyckad integrationspolitik.

Föreningarna har även en viktig funktion för att öka majoritetsbefolkningens förståelse för minoriteter. Denna förståelse är nödvändig för att vara en del av ett globaliserat samhälle. De kan även bidra till att motverka rasism och polarisering i ett samtidsklimat som är påverkat av såväl fake news som rasistiska strömningar.

Demokratisk integration

Avslutningsvis bidrar etniska föreningar till att nyanlända personer får en insyn i svenskt föreningsliv samtidigt som deras rätt att bevara språk och kultur tillvaratas, vilket är centralt ifall politiken syftar på en demokratisk integration snarare än en betydligt hårdare assimilering.

Genom åren har villkoren för det statliga stödet till etniska föreningar varierat. Under 1970-talet var det främst föreningarnas kulturella verksamhet som ansågs vara värda att stötta medan det under de senaste trettio åren har betonats att stödet är villkorat till att föreningarna bedriver ett målinriktat integrationsarbete. En alternativ väg till att helt slopa stödet till föreningarna hade därför varit att ge dem uppdraget att vara en kontaktyta mellan samhällets integrationsarbete och medlemmar ur minoriteterna, vilket hade kunnat bidra till ett utökat samhällsdeltagande.

Sammantaget har etniska föreningar historiskt sett varit ett viktigt verktyg för att skapa en integrationspolitik som inte får karaktären av assimilering, vilket ligger väl i linje med mänskliga fri- och rättigheter. Att regeringen nu väljer att slopa stödet till dessa föreningar i stället för att tillvarata deras kompetens och de möjligheter ett väl utarbetat nätverk medför är därför beklagligt, inte minst med tanke på att det i sammanhanget rör sig om relativt små belopp. Min rekommendation som migrationsforskare är därför att regeringen i stället för att slopa stödet utreder frågan och reflekterar över hur stödet kan användas mer effektivt, vilket är nödvändigt för att uppnå en integrations- snarare än assimilationspolitik.

Nämnda personer

Johan Pehrson

Partiledare Liberalerna, arbetsmarknads- och integrationsminister
Jur. kand. (Uppsala uni., 1996)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024