Förtroendebarometern: Civilsamhället står starkt – regeringen tappar

Allmänhetens förtroende för regeringen rasar efter maktskiftet. En riktigt dålig start, enligt Henrik Ekengren Oscarsson, ledamot i Medieakademien. Men civilsamhällesorganisationernas förtroende ligger kvar på ganska stabila nivåer.

Efter flera år utanför regeringsmakten och vallöften om snabb leverans har Ulf Kristerssons väljare höga förväntningar på den nya regeringen som efter fem månader möter ett rekordlågt förtroende. 
Efter flera år utanför regeringsmakten och vallöften om snabb leverans har Ulf Kristerssons väljare höga förväntningar på den nya regeringen som efter fem månader möter ett rekordlågt förtroende. Foto: Henrik Montgomery/TT
Miranda OlssonAnders Gustafsson

Medieakademien presenterade på tisdagsmorgonen sin årliga mätning av allmänhetens förtroende för ett urval av institutioner, medier och civilsamhällesorganisationer.

Bland civilsamhällesorganisationerna är Röda korset något av en vinnare när man tittar på hur många procent av de svarande som uppger att de har mycket eller ganska stort förtroende för olika organisationer.

  • Även om Röda korset med sina 58 procent har tappat en procentenhet jämfört med förra årets toppnotering, så är den långsiktiga trenden stigande. 2013 var samma siffra 42 procent.
  • Svenska kyrkan har sedan 2019 legat på 41 till 42 procent. Men går man tillbaka till 2013 så var siffran 34 procent, så över tid ser även de en positiv utveckling.
  • 38 procent har mycket eller ganska stort förtroende för Frälsningsarmén. De tycks ha toppat 2015 under flyktingkrisen då varannan tillfrågad uppgav att de hade förtroende för dem.
  • Naturskyddsföreningen står starkt med sina 58 procent. De har bara mätts sedan 2020, då de hade 59 procent.

Av partierna når Socialdemokraterna den högsta notering som någonsin uppmätts i Förtroendebarometern, 44 procent.

Fel väg

Samtidigt backar Moderaterna i de två senaste mätningarna. Endast var tredje svarande har ett mycket eller ganska stort förtroende för regeringen, jämfört med varannan i förra årets mätning. 48 procent tycker i stället att Sverige är på fel väg (32 procent, 2022).

– Det är en riktigt dålig start för regeringen. Sen finns det en väldigt stor förväntan på att regeringen ska leverera på massor av områden, och väljarna är otåliga när man i valrörelsen sagt att man ska få ordning på Sverige och lovat snabb leverans, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor vid Göteborgs universitet och ledamot i Medieakademin. 

Till skillnad från 2022 års mätning har förtroendet för regeringen minskat med 16 procentenheter. Ett rekordstort tapp efter ett valår sedan mätningens start 1997.

SD-väljarnas förtroende ökar

Trots ett mindre trendbrott i årets mätning har förtroendet för staten ökat sedan den första mätningen. Ett styrkebesked för demokratin, menar Henrik Ekengren Oscarsson, som också noterar början på en förändring i en mer skeptisk grupp.

– Någonting håller på att hända med Sverigedemokraternas väljare och anhängare. Det är det som är spännande med regeringsskiftet. Om man har stått utanför länge, vad händer med ens förtroende när man släpps in i värmen?

Förtroende för partierna

S: 44 procent (+1)

M: 29 procent (-5)

V: 20 procent (-4)

SD: 19 procent (-3)

KD: 18 procent (-2)

C: 17 procent (-2)

MP: 16 procent (+3)

L: 14 procent (+4)

Sedan förra årets mätning har SD ingått ett samarbete med de tre högerpartierna och sverigedemokrater har i dagens mätning ett större förtroende för regeringen, även om bara 34 procent har ett mycket eller ganska stort förtroende. Färre anser även att Sverige är på fel väg och andelen som har mycket eller ganska stort förtroende för det svenska valsystemet har ökat från 36 till 54 procent. 

Att förtroendet för valsystemet ökar både bland valets vinnare och förlorare stärker legitimiteten för valresultatet, anser Ekengren Oscarsson. Nära åtta av tio har i dag ett högt förtroende för det svenska valsystemet, en ökning med tretton procentandelar jämfört med mätningen efter det förra valet. 

Henrik Ekengren Oscarsson
Henrik Ekengren Oscarsson Foto: Göteborgs universitet

– Det blev inte så mycket surr om valfusk och oegentligheter, valhemligheten stärktes och det blev inga omval som efter valet 2018 i Falun. Då var det också en rekordlång regeringsbildningsprocess, säger Henrik Ekengren Oscarsson som tror att väljarna vill ha ett tydligt valresultat.

– Det fick man den här gången.

Bland myndigheten når Försvarsmakten sin högsta notering sedan mätningens start. 2016 uppgav 36 procent av de svarande att de hade mycket eller ganska stort förtroende för myndigheten. En siffra som nu stigit till nära 70 procent. Även förtroendet för den militära säkerheten har ökat med 15 procentenheter.

Samtidigt står Polisen, som tidigare toppat förtroendelistan, för en av mätningens större svackor. De 76 procent som förra året uppgav att de hade mycket eller ganska stort förtroende för myndigheten har sjunkit till 67 procent.

– Man tycker inte att polisledningen har agerat på ett sätt som inger förtroende, säger Henrik Ekengren Oscarsson om den senaste tidens händelser.

Även allmänhetens förtroende för sjukvården minskar efter pandemins rekordår 2021. Då uppgav över 80 procent att de hade mycket eller ganska stort förtroende för vården. I stället tar utbildningsväsendet nu över första platsen när det gäller förtroendet för landets institutioner. Sju av tio svarande uppger att de har mycket eller ganska stort förtroende för landets universitet och högskolor.

Om mätningen

Medieakademins förtroendebarometer mäter allmänhetens förtroende för institutioner, medier och företag i Sverige sedan 1997.

2023 års mätning utfördes av Kantar Public i februari genom webbintervjuer med 1 201 personer.

Altingets gratis nyhetsbrev

Nämnda personer

Henrik Ekengren Oscarsson

Professor i statsvetenskap och ledare Svenska valforskningsprogrammet
Doktor i statsvetenskap (Göteborgs uni. 1998)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00