Äntligen agerar regeringen för att bekämpa världshungern

Precis som övriga i civilsamhället har uttryckt så beklagar vi att regeringen inte presenterar några siffror för de olika satsningarna på biståndsområdet i höstbudgeten. Det gör vårt arbete svårare att planera och bidrar inte till den effektivisering som regeringen eftersträvar. Men siffror är inte allt. Budgeten innehöll en del intressanta nyheter. Inte minst vad gäller kampen mot hunger.

Nytt helhetsgrepp för livsmedelstrygghet

I budgetpropositionen skriver regeringen att insatser i biståndet som ”integrerar försörjning, klimatanpassning och livsmedelstrygghet blir allt viktigare i den globala omställningen till gröna ekonomier”. Det här är ett nytt helhetsgrepp för att realisera rätten till mat och en inkluderande ekonomisk utveckling som vi har efterfrågat länge.

I flera år har kostnaderna för hungerbekämpning vuxit utan att antalet människor som lever i hungersnöd och matosäkerhet har krympt, tvärtom går allt fler till sängs med tomma magar. Det är tydligt att en förändring måste till där mer mat produceras och når fler. Precis som regeringen konstaterar behöver utvecklingsekonomiernas produktivitet och lönsamhet öka, samtidigt som de måste klara klimatomställningen.

I flera år har kostnaderna för hungerbekämpning vuxit utan att antalet människor som lever i hungersnöd och matosäkerhet har krympt, tvärtom går allt fler till sängs med tomma magar.

I utvecklingsländer är över hälften av befolkningen beroende av jordbruk för sin försörjning. Att stärka mattryggheten och matsjälvständigheten vore med andra ord kraftigt katalytiskt för deras ekonomisk utveckling. Kan vi bidra till en ökad produktion och effektivitet blir resultatet inte bara bättre tillgång till mat, utan också nya arbetstillfällen och tillväxt.

Jordbruket måste klimatanpassas

Klimatförändringar är en försvårande omständighet som gör sig känd allt oftare. Torka och översvämningar blir vanligare och allvarligare. Samtidigt måste bönder producera mer än någonsin för att möta behoven. Det är en tuff uppgift. För att klara den behöver de ny kompetens och bättre resurser så de kan modernisera och klimatanpassa sina jordbruk.

Vi har arbetat med ekonomisk utveckling inom mat- och jordbrukssektorn i några av världens fattigaste länder under 65 år. Det är ett utvecklingsområde som är lika utmanande som lovande. För att regeringen ska kunna införliva den nya ansatsen rekommenderar vi regeringen att:

• Fördubbla stödet till hållbart, lönsamt och effektivt jordbruk. Under lång tid har Sveriges investeringar i jordbruket legat under det globala snittet. Detta trots att det är den vanligaste inkomstkällan, avgörande för den ekonomiska utvecklingen och för att trygga hållbara livsmedelssystem i utvecklingsländerna.
• Stärka arbetet för klimatanpassning på landsbygden. Bönder i utvecklingsländer har sällan den kunskap eller de resurser som krävs för att ställa om sina jordbruk efter klimatförändringarna. Detta leder redan idag till att viktiga skördar sköljs bort av skyfall eller uteblir på grund av torka. Detta går att motverka. Det finns effektiva metoder för bönder att skydda sin produktion, men de behöver stöd i omställningen.
• Satsa på att öka tillgången till rättvisa och fungerande värdekedjor. I dag är bönder i utvecklingsländerna oftast helt exkluderade från den regionala och globala marknaden. Detta gäller särskilt småskaliga bönder. För att jordbruket ska kunna bidra så starkt som möjligt måste deras marknadstillgång förenklas och förbättras. En nyckel i den processen är påverkansarbetet som bondeorganisationer gör. Deras röster måste höras, inte bara på klimatmöten utan också i handelspolitiska sammanhang.

Resan mot ekonomisk utveckling, hållbara livsmedelssystem och slutligen hungerbekämpning är varken rät eller enkel. Men det är den enda möjliga vägen till en värld där ingen går hungrig eller lever på nödransoner från FN:s vita lastbilar. Vi är glada att regeringen vill göra resan och hoppas på full gas. Vi är beredda.