Så kan Sverige effektivisera sig ur elkrisen  

Nyligen betalade staten ut elstöd till hushåll i elområde tre och fyra i de södra delarna av Sverige. Under våren kommer ytterligare en utbetalning, den här gången till elanvändare i hela landet. Elstödet är ett plåster på såren som ger tillfällig lindring, men det är ingen långsiktig lösning.

Elanvändningen sjunker

Samtidigt pågår en samhällsomställning för att motverka klimatförändringarna. Fossila bränslen fasas ut och allt från industriprocesser till transporter elektrifieras. Det går fort. Och det kommer krävas enorma mängder el. För att möta den ökade efterfrågan på el och nå målet om 50 procents effektivare energianvändning till 2030 behöver vi använda den el vi producerar smartare.

Det är fullt möjligt att snabbt minska energianvändningen. Det visar den gångna vintern. I Sverige sjönk elanvändningen med sju procent under perioden november till februari jämfört med ett år tidigare, enligt ny statistik från Svenska kraftnät.

Enligt en färsk undersökning från Fastighetsägarna har sju av tio svenska hushåll aktivt sparat energi under 2022. Bland de vanligaste åtgärderna var att släcka lampor, sänka inomhustemperaturen med minst en grad och att duscha eller bada mer sällan eller kortare tid. En stor del av minskningen består av beteendeförändringar som minskar komforten.

Det går att spara mer

Det återstår att se om vi återfaller i tidigare vanor eller om beteendeförändringarna blir bestående. Oavsett vilket så finns stor potential att spara ytterligare energi genom att genomföra mer varaktiga energieffektiviserande åtgärder.

De som gör långsiktiga förbättringar som att isolera sin byggnad får en direkt ekonomisk vinst år efter år, med bibehållen eller ökad komfort. En lägre elanvändning minskar också efterfrågan på el och bidrar därmed till ett lägre elpris för alla.

Regeringen måste skapa bättre incitament för långsiktiga åtgärder för att minska energianvändningen i alla byggnader.

Det är därför välkommet att regeringen nu föreslagit ett bidrag på upp till totalt 60 000 kronor per hus till bland annat energieffektivisering för de 15 procent av småhusen som värms upp av direktverkande el och gas.

Men, vi behöver göra mycket mer. Regeringen måste skapa bättre incitament för långsiktiga åtgärder för att minska energianvändningen i alla byggnader. Stöd behöver även riktas till ägare av flerbostadshus liksom till de 85 procent av småhusen som har andra uppvärmningskällor. Trots den nuvarande elkrisen har utrymmet i budgeten för effektiviseringsåtgärder minskat när det i stället borde öka kraftigt.

En central pusselbit

Att energieffektivisera byggnader har en hög samhällsekonomisk lönsamhet. Studien Grön logik visar att samhället kan spara över 860 miljarder kronor till år 2045 genom att investera i energieffektivisering av byggnader. Det borde återspeglas i den förda politiken. 

Energieffektivisering behöver vara en central pusselbit i nästa klimatpolitiska handlingsplan. Regeringen måste skapa bättre incitament för åtgärder som varaktigt minskar energianvändningen. Det borde vara självklart – energieffektivisering är det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att både sänka energipriserna och nå klimatmålen.