Hur ska man flytta norrut för jobben när det inte finns någonstans att bo?

Det är snart tre år sedan beskedet om att det nystartade företaget H2 Green Steel planerar att bygga ett stålverk i Boden. När fabriken står klar beräknas den ge 1 500 nya arbetstillfällen.

– Det här är det största som hänt sedan bygget av Bodens fästning, sade det lyckliga kommunalrådet Claes Nordmark, Socialdemokraterna. 

De berörda kommunerna har, om än lågmält, påpekat att det behövs statliga insatser för att klara allt det som krävs för en gynnsam samhällsutveckling.

Detta är bara ett av en rad stora industriprojekt som har dragits igång i norra Sverige under de senaste åren. De har väckt förhoppningar om en ny blomstringstid för de nordliga länen. Peter Larsson, som på regeringens uppdrag arbetat som samordnare för industriprojekten, räknar med att det skulle behövas 100 000 fler invånare i Norrbotten och Västerbotten fram till 2035 för att fylla alla de nya jobben. Det skulle vara ett dramatiskt trendbrott.

Allt är inte guld och gröna skogar

Nu när några av industriprojekten kommit en bit på väg är bilden inte längre lika ljus. Det finns flera anledningar till djup oro för samhällsutvecklingen i norr.

• Bostadsbyggandet räcker inte. I Skellefteå får en del av de Northvoltanställda bo på 8 kvadratmeter i ett barackområde som fungerat som tillfälliga boenden för byggnadsarbetare. I Boden behöver 5 000 byggnadsarbetare tak över huvudet det närmast året. Mäklare vittnar om att en stor del av de villor som är ute till försäljning köps upp av företag som vill hyra ut dem som personalbostäder. Det gör det ännu svårare för dem som vill flytta till Boden att hitta bostäder. Redan innan de nya industrisatsningarna inletts är det tio års kö för en bostad i Kiruna.
• Bristen på arbetskraft är stor inom många sektorer. I Malmfälten har kommunerna länge haft svårt att behålla arbetskraften när bättre löner och arbetsvillkor lockar inom industrin. Att det är svårt att hitta bostad försvårar situationen. Fackförbundet Kommunal i Skellefteå ser att många lämnar stressiga jobb inom äldreomsorgen för att ta jobb i andra delar av den växande arbetsmarknaden.
• De ekonomiska riskerna för kommunerna ökar. Det krävs stora kommunala investeringar på ett tidigt stadium när industriprojekten drar igång. Skellefteå kommun räknar med att investera 10 miljarder de kommande tio åren. Dagens Nyheter visade att både Skellefteå och Luleå ökat sin låneskuld med 1 000 procent.
• Klyftorna inom regionen växer i snabb takt. I de fyra städerna vid kusten har befolkningen ökat med tre procent sedan 2020. I resten av Norrbotten och Västerbotten har befolkningen minskat ungefär lika mycket. Skellefteås befolkning har ökat med 4 000 personer sedan 2020. Grannkommunerna Robertsfors och Norsjö har inte dragits med i denna utveckling.

Samhällsutvecklingen blir allt mer ansträngd

Egentligen är inget av detta överraskande. De berörda kommunerna har, om än lågmält, påpekat att det behövs statliga insatser för att klara allt det som krävs för en gynnsam samhällsutveckling. I den slutrapport som samordnaren Peter Larsson skickade in till regeringen i december 2022 är formuleringarna tydliga. Det krävs statliga insatser för bostadsbyggande, inflyttning, riskdelning vid de kommunala investeringarna och snabbare satsningar på järnvägar och vägar. Även de forskare vid Umeå universitet som arbetar med forskningsprojektet ”Det nya framtidslandet” har uttryckt oro över utvecklingen.

Än så länge har regeringen inte haft mycket att säga. Tillväxtverket har fått uppdrag att ansvara för samordning kring industrisatsningarna. Trafikverket har fått ett uppdrag att utreda om det är möjligt att snabba på bland annat bygget av Norrbotniabanan. Regeringen har också vid flera tillfällen hänvisat till att det ska komma en strategi för norra Sverige. Men medan månaderna och åren går blir samhällsutvecklingen i norr allt mer ansträngd.