Datumen att ha koll på under EU-valåret

Det har i dagarna varit slutspurt i förhandlingarna mellan ministerrådet och Europaparlamentet för att knyta ihop de sista politiska överenskommelserna för den här mandatperioden. Bland annat har parterna enats om mer stöd till den gröna industrin och en uppdatering av de finanspolitiska spelreglerna för unionen. 

Nu återstår intensiva veckor för institutionernas juridiska och lingvistiska tjänstemän som ska nagelfara de överenskomna texterna innan de kan klubbas officiellt i ministerrådet och i Europaparlamentet.

Sista tillfälle för de utgående parlamentarikerna att ge grönt – eller rött – ljus till lagstiftning den här mandatperioden är i slutet av april i Strasbourg.

Därefter går EU officiellt in i valrörelse – och allt som följder på det.

Här är datumen att ha koll på under EU-valåret:

• 22-26 april: Europaparlamentet håller sin sista plenarsession i Strasbourg – sista chansen att klubba lagar och regler för den här mandatperioden.
• April/maj/juni: Valrörelse i de 27 medlemsländerna.
• 6-9 juni: Val till Europaparlamentet i EU:s 27 medlemsländer. 720 ledamöter ska väljas, varav 21 svenska. I Sverige hålls valet den 9 juni.
• 9 juni: Preliminärt valresultat. Det blir också startskottet för förhandlingarna om EU:s toppjobb. Ett pussel ska läggas kring vem som ska få ta över jobbet som ordförande för EU-kommissionen, ordförande för Europeiska rådet och EU:s utrikeschef, där kommissionsordförandeposten traditionsenligt gått till den största partigruppen i parlamentet.
• Juni/juli: Förslag på ny ordförande för EU-kommissionen förväntas läggas fram.
• 16-19 juli: Det nya Europaparlamentet sammanträder i Strasbourg: utskottsplatser och uppdrag klubbas. Om EU-länderna lyckats enas om en ny ordförande för EU-kommissionen till dess ska parlamentet rösta om de godkänner förslaget eller inte. Annars sker det under nästa plenarsession i september.  
• Under sommaren: När EU-kommissionens nya ordförande är klubbad ska EU-länderna nominerar sina kommissionärsledamöter. Eventuellt kommer de ombes att nominera en man och en kvinna.
• 16-19 september: Europaparlamentet samlas till den första ordinarie plenarsessionen i Strasbourg.
• September och framåt: Den nya kommissionsordföranden ska presenterar sin nya kommission. En kommissionär från varje medlemsland är det som gäller, där varje kommissionär får ansvar för en egen portfölj. Ordföranden samt EU:s utrikeschef – mer formellt höga representanten för utrikesfrågor och säkerhetspolitik – ingår bland de 27.
• Under hösten: Utfrågning av kommissionärskandidaterna i Europaparlamentet. De 26 föreslagna kommissionärerna måste få ett gemensamt grönt ljus av Europaparlamentet. Varje kandidat grillas under flera timmar av parlamentarikerna i ansvarigt utskott. De som inte får godkänt får återkomma med en skriftlig komplettering – eller för en andra grillning. Parlamentet kan inte rösta nej till en enskild kommissionär men om det är tveksamheter om en kandidat så brukar den bytas ut – följt av en ny utfrågning av den nya kandidaten.
• Senhösten/vintern: När parlamentet gett grönt ljus till samtliga kandidater gemensamt kan den nya EU-kommissionen spikas. Efter valet 2019 tillträdde den nya EU-kommissionen den 1 december – men det året hölls EU-valet några veckor tidigare vilket kan ge en viss förskjutning. 
• 1 december: Den nya ordföranden för Europeiska rådet, som leder stats- och regeringschefernas möten, tillträder efter att sittande ordförande Charles Michels mandat går ut den 30 november.

Fotnot: I en tidigare version av den här artikeln angavs att lagstiftarna enats om ny EU-lag som ska ge ökat skydd för gigarbetare. Den överenskommelsen fick dock tummen ner när EU-länderna formellt skulle godkänna avtalet.