Efter långdragna trilogförhandlingar har nu kommissionen, parlamentet och ministerrådet landat i en kompromiss i en av de viktigaste knäckfrågorna för det nya direktivet om byggnaders energiprestanda – frågan om renoveringskravet på bostäder, de så kallade MEPS-kraven (Minimum Energy Performance Standards). 

Frågan har handlat om vilka krav på energieffektivisering som ska ställas, där parlamentet och kommissionen velat se krav på att de byggnader med sämst energiprestanda ska förbättras. Medan ministerrådet drivit linjen att EU ska ställa krav på att den genomsnittliga energiprestandan för medlemslandet ska förbättras.

Slopade krav

Enligt uppgifter till Altinget har renoveringskraven på vissa specifika delar av byggbeståndet nu slopats i kompromissförslaget. Parlamentet har gått med på ministerrådets linje om krav på genomsnittliga förbättringar av byggbeståndet i varje enskilt medlemsland.

Med kompromissförslaget ges länderna också mer befogenhet att själva staka ut hur renoveringarna ska gå till. En majoritet av renoveringarna, 55 procent, måste genomföras bland byggnader med sämst prestanda. Men samtidigt tillåts 40 procent av byggbeståndet att räknas som det sämsta, vilket innebär en relativt stor andel av medlemsländernas bestånd. 

Fler energikällor

Från rådets, och Sveriges sida, har även frågan om vilka energikällor som ska vara tillåtna varit avgörande. I ursprungsförslaget fanns krav på att energin ska vara lokalt producerad för att vara godkänd. 

Men även här har parlamentet och kommissionen fått kompromissa och i överenskommelsen tillåts nu fossilfri energi även om det inte producerats lokalt. Vilket innebär att de kraftslag som är vanligast i Sverige, centralt producerad vattenkraft, vindkraft och kärnkraft, kan tillåtas.