Unionen: Rädda svensk ekonomis konkurrenskraft innan det är för sent

För att rusta och säkerställa Sveriges konkurrenskraft och se till att framtidens jobb hamnar här behöver det finanspolitiska ramverket revideras. Men för att genomföra stora investeringar krävs även att det finns rätt kompetens på arbetsmarknaden – utan personer som gör arbetet blir inga stora investeringar gjorda.

Förändra det finanspolitiska ramverket

Sverige har genom historien gjort omfattande satsningar på fungerande infrastruktur, men under de senaste årtiondena har vi försummat utbyggnaden och dragit på oss en betydande underhållsskuld. Samtidigt har vi stora behov att bygga ut kapacitet för att minska utsläpp och nå klimatmålen. Vi är beroende av nya innovationer, forskning och ett välfungerande utbildningssystem. I alla dessa delar är behoven av investeringar både stora och brådskande. Värnandet om svensk ekonomis konkurrenskraft kan inte vänta. Det kan inte heller klimatinvesteringarna.

För att de nya lånade resurserna inte ska användas på ett oansvarigt sätt behövs regler för hur de får användas. 

Unionen välkomnar därför diskussionen om att förändra det finanspolitiska ramverket. Sverige har urstarka statsfinanser och det är en stor fördel jämfört med situationen efter krisen i början på 1990-talet. Vi har ramverket att tacka för mycket av den stabilisering som har skett sedan dess. Det är givet att det även fortsättningsvis ska finnas ett finanspolitiskt ramverk som garanterar ordning och reda i statsfinanserna.

Överskottsmålet var aldrig tänkt som ett mål i sig utan var ett medel för att få ned statsskulden. Det är avklarat sedan länge. För att kunna göra nödvändiga investeringar behöver den offentliga sektorn nu i stället kunna gå med underskott under en tid.

Politisk enighet krävs

Unionen anser att skuldankaret bör höjas till 50 procent av BNP. Det möjliggör lånefinansiering av nödvändiga offentliga investeringar men också att Sveriges har en fortsatt låg statsskuld i ett internationellt perspektiv. 50 procent är klart lägre än de 60 procent som krävs inom EU, vilket i sig är en nivå som är satt med säkerhetsmarginal för att kunna hantera framtida kriser. Sverige skulle ha en av de lägsta skuldandelarna i EU och ändå säkerhetsmarginal till säkerhetsmarginalen.

För att de nya lånade resurserna inte ska användas på ett oansvarigt sätt behövs regler för hur de får användas. Finanspolitiska rådet bör ges ett utökat uppdrag, men vi vill också betona vikten av att de politiska partierna kommer överens om de stora investeringar som Sverige behöver genomföra.

Kapaciteten att genomföra stora investeringar begränsas inte bara av pengar. Det råder redan stor brist på arbetskraft i näringslivet och offentlig sektor. Många av de kompetenser som redan är mest efterfrågade är nödvändiga för att genomföra de investeringar som behövs för att klara klimatomställningen och strukturomvandlingen.

Förbättra omställningsstudiestödet

Det nya omställningsstudiestödet har förutsättningar att ge ökad rörlighet på arbetsmarknaden, höjd produktivitet och stärkt svensk konkurrenskraft. Hur humankapitalet hos redan yrkesverksamma utvecklas blir avgörande för hur Sverige lyckas. Även här har politiken en viktig roll för att stödet ska fungera som tänkt. Den behöver även se till att utbildningsutbudet blir bättre anpassat till yrkesverksamma.

Det finanspolitiska ramverket behöver uppdateras för att i högre utsträckning möjliggöra lånefinansiering till investeringar i infrastruktur, utbildning, forskning, energiförsörjning och klimatomställning. Det behöver uppdateras snabbt. Men glöm inte bort den lika viktiga sidan av myntet, utan personer som kan utföra arbetet som krävs blir inga investeringar gjorda.