Debatt

Trafikverkets förslag till riktade satsningar är extremt snedfördelat

I slutändan är det regeringen som bär ansvaret för att infrastruktursatsningen inte beräknas medföra någon förändring i resmönster, vilket krävs för att nå de nationella miljömålen. Gör om planen för en rättvisare fördelning över hela Sverige och för ett effektivare trafiksystem, skriver Ulf Flodin, Järnvägsfrämjandet.

Politiker bör genom olika beslut göra det lika billigt att ta tåget som bilen även för resor för en familj, skriver debattören.
Politiker bör genom olika beslut göra det lika billigt att ta tåget som bilen även för resor för en familj, skriver debattören. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det krävs visioner och vilja för att styra utvecklingen. Det räcker inte bara med investeringsmedel. Det framkommer när man läser Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen.

Miljömål motverkas

Planen föreslår närmare 437 miljarder kronor i nyinvesteringar i främst järnväg, men även väg, under perioden 2022 till 2033. Med dessa stora satsningar beräknar Trafikverket att både väg- och tågtrafik ska öka. Det beror på att man satsar på att bygga bort flaskhalsar i både väg och järnväg. Någon överföring av trafik från väg till järnväg räknar man inte alls med.

Man ökar vägkapaciteten med 46 miljarder kronor samt förstärker vägarna för 10 miljarder kronor så att man kan köra 74 tons-lastbilar jämfört med dagens 60 tons-bilar. Det medför att lastbilarna vinner marknadsandelar från godstransporter på järnväg. Därigenom motverkas det officiella miljömålet att överföra mer gods till järnväg.

Planförslaget framhåller att järnvägsbyggnation vanligen inte är samhällsekonomiskt lönsam. Trafikverkets lönsamhetskalkyler har kritiserats under flera år, men används fortfarande. Med Trafikverkets mycket långsamma byggande tar det decennier innan de nya banorna kan användas och ge avkastning i form av biljettintäkter. Slutligen beaktar inte Trafikverket de regionala vinster som uppstår genom vidgade arbetsmarknader som följd av snabbare resor på upprustade regionala banor.

Snedfördelat förslag

Långtidsplanen förordar att man ska införa ett nytt signalsystem, ERTMS. Kostnaden är 50 miljarder kronor. En senareläggning av införandet av ERTMS skulle frigöra medel för uppgradering av våra regionala järnvägar till högre hastigheter genom helsvetsad räls, åtgärder vid obevakade vägövergångar och trädsäkring. Därmed skulle vårt land knytas samman, vilket anges som ett av målen med infrastruktursatsningen.

Med olika styrmedel kunde bilresandet halveras i Sverige.

Trafikverkets förslag till riktade satsningar i infrastrukturen är extremt snedfördelat: 73 000 kronor per invånare i Stockholms län, medan motsvarande satsning i Kalmar län är cirka 3 000 kronor. Boende i Kalmar län skulle ha stor glädje av uppsnabbade banor i sitt län, utöver det signalsystem man förslås få.

I planen uttrycks förhoppningar om att elektrifieringen av vägtrafiken ska lösa klimatfrågan. Men det är tveksamt om de sällsynta jordartsmetallerna som används i elmotorer, vindkraftsgeneratorer eller datorer räcker till världens två miljarder personbilar, inräknat Sveriges fem miljoner personbilar samt 700 000 lastbilar och bussar.

”Strutsinställning”

Trafikverket har under flera åt fått kritik för att man inte har styrts av mål, utan gör det enkelt för sig genom att extrapolera tidigare trafikökningskurvor. Det är en strutsinställning som inte beaktar massbilismens nackdelar såsom orörlighetens hjärt-kärlsjukdomar, trängsel i städerna, permanent trafikbrus som höjer blodtryck eller den ekonomiska börda det innebär att ha fem miljoner personbilar stående 23 timmar per dygn.

Det är resurser som kunde användas effektivare till betydligt större glädje för flertalet människor. Med olika styrmedel kunde bilresandet halveras i Sverige. Det motsvarar en fyrfaldig ökning av tågresandet. Ett sådant kan bli verklighet om politiker genom olika beslut gör det lika billigt att ta tåget som bilen även för resor för en familj.

Gör om planen

Det är infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) som ska styra Trafikverket genom direktiv. I slutändan är det därför regeringen som bär ansvaret för att denna stora infrastruktursatsning inte beräknas medföra någon förändring i våra resmönster, vilket krävs för att nå de olika nationella miljömålen. Förslaget är ute på remiss till den 28 februari 2022. Gör om planen för en rättvisare fördelning över hela Sverige och för ett effektivare trafiksystem med betydligt ökad andel kollektiva resor.

 

Artikeln är uppdaterad efter publicering, tidigare stod det: ”Trafikverkets förslag till riktade satsningar i infrastrukturen är extremt snedfördelat: 19 000 kronor per invånare i Stockholms län, medan motsvarande satsning i Kalmar län är cirka 3 000 kronor.” Korrekt siffra är 73 000 kronor per invånare i Stockholms län.

Nämnda personer

Tomas Eneroth

Riksdagsledamot (S), vice ordförande riksbanksfullmäktige
Sociologi och statsvetenskap (Högskolan i Växjö, 1988-1993)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget