Talmannen kör moderat valrörelse – ”Viktigt att vara tydlig med rollerna”

Andreas Norléns valrörelse är moderat i dubbel bemärkelse. Han kandiderar för Moderaterna men är måttlig i sina framträdanden. ”Jag tar inga debatter och kritiserar inte andra partier”, säger han till Altinget.

Andreas Norlén besöker valstugor i valrörelsen men är tydlig med att han då gör det som riksdagskandidat och inte som talman.
Andreas Norlén besöker valstugor i valrörelsen men är tydlig med att han då gör det som riksdagskandidat och inte som talman.Foto: Moderaterna Östergötland, Anders Löwdin/Sveriges riksdag
Johan Manell

Under sin ämbetstid har talman Andras Norlén varit mån om att representera hela riksdagen och därför inte agerat partipolitiskt. Samtidigt är Norlén invald som moderat riksdagsledamot och ställer upp för omval den 11 september. För Altinget berättar han om den balansgång det innebär.

– Det är viktigt att hela tiden vara tydlig med rollerna. När jag deltar i valaktiviteter är det ju i egenskap av riksdagskandidat och inte som riksdagens talman, säger han.

Inga debatter

Som talman deltar man inte i det riksdagspolitiska arbetet utan har en ersättare under tiden man har ämbetet. Däremot finns det inga formella hinder för att arbeta politiskt utanför riksdagen. Men Norlén har inte heller gjort det under mandatperioden.

– Jag har varit mycket återhållsam genom hela valperioden. Men i och med att jag är förstanamn på Moderaternas lista i Östergötland så tycker jag samtidigt att det är rimligt att också delta i viss mån i valrörelsen, säger han.

Jag deltar i en del valaktiviteter som handlar om att möta och samtala med människor.

Det blir dock en lite annorlunda valrörelse när man samtidigt är talman.

– Jag tar inga debatter, jag kritiserar inte andra partier men jag deltar i en del valaktiviteter som handlar om att möta och samtala med människor. Eftersom jag ändå är kandidat i riksdagsvalet tycker jag också ur ett demokratiskt perspektiv att det är rimligt att väljarna får en chans att träffa även mig i valsammanhang.

Är det inte svårt att inte kritisera motståndaren i en valrörelse?

– Den balansgången har man som talman i det dagliga arbetet. Jag strävar efter att vara hela riksdagens talman och inte föra fram mina egna partipolitiska åsikter eller gynna eller missgynna vissa partier. När det gäller just valrörelsen så tycker jag att det fungerar bra så här långt. Jag har inte upplevt att det har blivit problematiskt.

Talmansfortsättning?

Norléns chanser att bli återvald som riksdagsledamot ser goda ut. Moderaterna fick förra gången tre mandat i Östergötland. Om det också blir en fortsättning som talman får framtiden utvisa.

Jag får se om någon ställer frågan till mig och då kommer jag ta ställning till den.

– Jag ger ett politikersvar. Jag får se om någon ställer frågan till mig och då kommer jag ta ställning till den. Men det har varit ett väldigt intressant ansvarsfullt roligt uppdrag att inneha de här fyra åren, säger han.

Oavsett om det blir en fortsättning eller inte så summerar Norlén snart en mandatperiod som riksdagens främsta representant.

– Det har ju varit en unik mandatperiod på flera olika sätt. Den längsta regeringsbildningen i modern svensk politisk historia men också fyra regeringsbildningar under en och samma mandatperiod. På detta kommer pandemin som innebar stora förändringar i riksdagens arbete och hela vårt samhälle och just som vi hade avvecklat de sista restriktionerna i riksdagen så kom Rysslands krig mot Ukraina.

Demokrati, utskott och långsiktighet

Under sin ämbetstid har Andreas Norlén arbetat utifrån tre ledord: Demokrati, utskotten och långsiktighet. Det förstnämnda har bland annat skett genom demokratijubileet med allt från en talmansturné till ny konst i riksdagshuset.

I utskottsarbetet har Norlén bland annat tagit initiativ till en ledarskapsutbildning för utskottsordföranden och utvecklat arbetsformerna i den så kallade ordförandekonferensen där alla utskottsordföranden samlas under talmannens ledning.

– Vi har systematiskt gått igenom alla ärendetyper som kommer upp i utskotten för att diskutera arbetsformer, likheter och skillnader mellan utskotten, lära av varandra och utveckla arbetsformerna.

Det finns mycket smått och stort som jag har försökt driva.

På det långsiktiga kontot är den stora grejen renoveringen av riksdagens fastigheter.

– Då är det viktigt att ha ett perspektiv som inte är en mandatperiod framåt utan årtionden framåt och att överväga vad riksdagsarbetet kommer kräva också på längre sikt.

Bland övriga initiativ finns också en ny beredningsgrupp för revisionsfrågor i Riksdagsstyrelsen.

– Så det finns mycket smått och stort som jag har försökt driva, säger Norlén.

Kan man sätta sin egen touch eller är det konstitutionellt styrt vad man ska göra som talman?

– Det är klart att det finns tydliga ramar i form av lagstiftning vad som ingår i talmannens uppgift och hur olika saker ska hanteras. Men när det sen gäller vad man prioriterar, vilka initiativ man tar, vilka frågor man initierar och driver så finns det också ett utrymme att sätta sin egen prägel på arbetet.

Regeringsbildning

Men den stora frågan för en talman är ändå regeringsbildningen. Det har det blivit fyra stycken för Andreas Norlén. Får han fortsatt förtroende som talman kan det vänta ytterligare. Men också om han avgår kan han få en roll.

Jag tror att en viss tidspress ofta är bra för en förhandling.

– Det beror på händelseutvecklingen. Om statsministern väljer att sitta kvar efter valet och inväntar den obligatoriska statministeromröstningen som ska äga rum kort efter att den nyvalda riksdagen har samlats då inleds ingen regeringsbildning och talmannen har ingen roll.

– Däremot om statsministern skulle välja att avgå på valnatten eller kort efter valet då inleder den sittande talmannen regeringsbildningsprocessen och kallar partiledarna till talmansrunda och överläggningar. Sen lämnar sittande talman över till den talman som väljs när riksdagen återsamlas. Så får den talmannen slutföra processen kring regeringsbildningen och så småningom lägga ett förslag till statsminister i kammaren. Så det beror helt enkelt på hur statsministern agerar efter valet.

Lärdomar

För att undvika en ny rekordlång regeringsbildning efter valet så konstaterar Andreas Norlén att det blir en viktig fråga för den som är talman hur långa tidsfrister han eller hon ska sätta.

– Det gäller att inte sätta så långa tidsfrister att partierna inte känner tillräcklig press att nå ett resultat. Jag tror att en viss tidspress ofta är bra för en förhandling. Samtidigt ska man inte sätta så korta tidsfrister så att arbetet blir forcerat och att man inte hinner lösa ut svåra frågor utan att de dyker upp senare i stället.

Nämnda personer

Andreas Norlén

Talman
Jur. dr (Linköpings uni., 2004)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00