Sveriges myndigheter är sårbara i kris

En förändrad asylpolitik och en brinnande pandemi har utmanat myndigheters ärendehantering vilket har lett till effektivitetsproblem och ökade omkostnader. JO kritiserar långa handläggningstider på Tillväxtverket och i Riksrevisionens granskning av Migrationsverket framkommer uppgifter om snedprioriteringar och säkerhetsbrister.

Tillväxtverket är en av de myndigheter som har mött kritik under pandemin, både från regeringshåll och från LO. 
Tillväxtverket är en av de myndigheter som har mött kritik under pandemin, både från regeringshåll och från LO. Foto: Janerik Henriksson/ TT/ Jessica Gow /TT

En granskning utförd av Riksrevisionen pekar på att Migrationsverket har haft svårt att klara av ett lägre asylmottagande i takt med minskade anslag. Nedskärningar i personalstyrkan har gjorts för tidigt och utvecklingsprojekt har halkat efter. Digitaliseringen av asylhandläggningen lyfts fram som ett exempel. 

Altinget har tidigare rapporterat om Tillväxtverkets undermåliga hantering av utbetalningar vid korttidsarbete. När anställningsbehovet var som störst fanns heller inte tid eller resurser att göra personkontroller av ny personal. JO konstaterade att det har varit svårt att få kontakt med myndigheten, till och med för JO-anställda. 

Samma problematik

Liknande brister återfinns alltså inom två större myndigheter. Snabb uppskalning respektive snabb nedskalning av verksamheterna har destabiliserat rutiner och grundläggande funktioner i systemet, vilket har drabbat både personal samt bidrags- och asylsökande. 

Båda myndigheterna förekommer också i regeringens slutrapport om de hål i svensk myndighetsverksamhet som möjliggjort bidragsfusk under pandemin. Hur starkt står sig egentligen Sveriges myndigheter i kristid?

Omställningar - ett riskområde

Projektledaren för Riksrevisionens senaste granskning av Migrationsverket, Tommi Teljosuo, kallar omställningar vid myndigheter för ett ”riskområde”. 

– Det tar tid att genomföra både snabba uppdragningar och neddragningar av en verksamhet. Därför är det klart att det är utmanande för en myndighetsledning att hänga med i svängarna. Hur Migrationsverket stod inför flyktingsituationen år 2015 är bara ett exempel på när uppdragningar ställer stora krav, säger han till Altinget.

Anna Wersäll, myndighetshandläggare på justitiedepartementet kallar situationen på Migrationsverket för ”extraordinär” och menar att de flesta myndigheter sällan står inför större omställningar likt den 2017-2020.

– Av de 341 myndigheter som ligger under regeringen utgör snabba omställningar, uppskalningar och neddragningar inte en återkommande del av verksamheten. Som Riksrevisionen poängterar är denna omställning en av de snabbaste och största neddragningarna inom den svenska statsförvaltningen på många år, säger hon till Altinget. 

Att exemplet Migrationsverket skulle vara fullt så extraordinärt verkar dock inte Riksrevisionen hålla med om. Inte minst när det gäller snabba besparingar som innebär stor omställning blir styrningen viktig. 

Riksrevisionens rekommendationer i granskningen av omställningen på Migrationsverket handlar bland annat om att inte initiera drastiska besparingar baserade på ”förväntade men osäkra effektiviseringar”.

– Framför allt regeringen och Ekonomistyrningsverket tycker vi kan fundera över vilka sorts omställningsstöd myndigheter behöver. Migrationsverket är inte den enda myndigheten som har stått inför den här typen av förändringar vilket aktualiserar ansvarsfrågan, säger Tommi Teljosou. 

Mer pengar - bättre stöd? 

Enligt tidigare nämnda slutrapport har regeringen brustit i sin kommunikation med utredarna som har saknat relevant information om stödformer från ansvariga departement. Den visar också att det inte rått brist på anslagsmedel, de allvarliga bristerna till trots. 

Näringsministern Ibrahim Baylan (S) meddelar i ett mejl till Altinget att Tillväxtverket får totalt 345 miljoner mer i förvaltningsanslag år 2022. ”Genom att tillföra nödvändiga resurser stärker regeringen förutsättningarna för Tillväxtverket att på ett effektivt sätt fullfölja den pågående stödhanteringen till drabbade företag.”, skriver han. 

Niklas Kjellberg, presschef på Tillväxtverket säger till Altinget att det är svårt att utvärdera både regeringens och myndighetens eget arbete så här tätt in på pandemikrisen.

– Vi har givetvis haft ökade omkostnader och ett stort anställningsbehov men då effekterna av pandemin saknar motstycke i modern tid är det svårt att redan nu säga vad som saknats och vad som behövs framöver. 

”Regeringen har gjort mycket”

Anna Wersäll på justitiedepartementet säger att regeringen har gjort mycket för att mildra och förhindra att en situation, likt den på Migrationsverket, uppstår igen. 

– Regeringen har gett Statskontoret och Ekonomistyrningsverket i uppdrag att stödja myndighetens arbete med bland annat en utvecklad prognoskapacitet och uppföljning av omorganisationen med anledning av omställningen.

Hon vill också lyfta hur den tillfälliga begränsningen av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, som regeringen införde 2016, och ändringarna i utlänningslagen 2021 var viktiga åtgärder för att underlätta läget på Migrationsverket.

Ansvar och åtgärder

Vad gäller det förebyggande arbetet och ansvarsfördelningen, går Riksrevisionens och justitiedepartementets uppfattningar något isär. 

– Ekonomistyrningsverket har möjlighet att ge stöd vad gäller ekonomi och administration och Arbetsgivarverket kan ta hand om personalneddragningar. Men i slutänden måste besluten och direktiven komma från regeringshåll, säger Tommi Teljosou på Migrationsverket.

Anna Wersäll säger att det är svårt att svara på vad omställningsstödet ska bestå av och varifrån det bör komma.

– Generellt sett förordar regeringen att myndigheter samverkar i hög grad. Huruvida stödet borde har sett ut på något annat sätt är något vi ska analysera nu när vi tagit emot granskningen och förbereder en skrivelse till riksdagen.

Refererad läsning

HÄR kan du läsa JO-beslutet om kritik mot Tillväxtverket, som lämnades in den 9 september i år. 

HÄR finns Riksrevisionens utredning “Att ställa om i en föränderlig omvärld - neddragningarna hos Migrationsverket 2017-2020”.

HÄR kan du ta del av regeringens slutrapport om förhindrande av brott kopplade till stödåtgärder under pandemin.

Nämnda personer

Ibrahim Baylan

Tidigare näringsminister (S)
pol. mag. (Umeå universitet, 1999)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00