"Sverige behöver ett kompetenscentrum för immaterialrätt"

DEBATT. Kunskap kring immateriella tillgångar är helt avgörande för Sveriges förmåga att öka konkurrenskraften. Investeringar riskerar annars att gå förlorade, skriver företrädare för fack och näringsliv.

Ulrika Lindstrand
Förbundsordförande, Sveriges ingenjörer
Anders Persson
Näringspolitisk chef, Innovationsföretagen
Christina Wainikka
Policyexpert för immaterialrätt, Svenskt näringsliv 


Omkring 80 procent av företagens värden är immateriella tillgångar, enligt Patent- och registreringsverket. Immateriella tillgångar omfattar i huvudsak patent, varumärken och upphovsrättigheter samt är företagens intellektuella kapital. Kunskap kring att förvalta och utveckla immateriella tillgångar är helt avgörande för företagens, uppfinnares, kreatörers, ingenjörers och Sveriges förmåga att öka produktivitet och konkurrenskraft. 

Detta är investeringar som riskerar att gå förlorade om de inte hanteras rätt. Därför behöver Sverige en nationell strategi på immaterialrättsområdet och ett kompetenscentrum i immaterialrätt.

Akut kunskapsbrist

Näringslivet utvecklas snabbt. Tjänster och kunskap blir en allt större del av företagens affär. Nya företag, marknader och samarbetsformer skapas. Globalisering och digitala lösningar skapar helt nya förutsättningar. Stora belopp investeras i forskning, innovation och kompetensutveckling. Investeringar som behöver förvaltas, kommersialiseras och skyddas.

Det ställer helt nya krav på kunskap, strategi och avtalsformer för hantering av immateriella tillgångar. Kunskapsbristen i Sverige på området är akut. I Sverige kan man lämna högre utbildning utan att ens veta något om rätten till det man själv har skapat.

Höja kompetensen

Massiva satsningar görs på forskning och utveckling (FoU) i Kina, Japan, Sydkorea och Indien följt av stora insatser för att skydda resultatet i form av immateriella tillgångar. Storbritannien har en minister med särskilt ansvar för just immaterialrätt.

I vårt grannland Finland arbetar man för fullt med att ta fram sin andra nationella immaterialrättsstrategi och ett nationellt kompetenscentrum är inrättat. Detta kunskapscenter är en samverkan mellan fem olika universitet med hög kompetens på området. Genom ett sådant center skapas en kunskapshub, som inte bara medför hög kvalitet på deras forskning utan också bidrar till att höja kompetensen i hela samhället.

Okunskapen är stor

Sverige och svenska företag har under lång tid visat att vi har förmåga att omvandla kunskap och innovationer till bestående värden. Vi lyfts i rankingar av bland annat World economic forum och World intellectual property organisation som ett av världens mest innovativa länder.

Men risken är stor att omvärlden springer om oss, inte minst om vi inte gör medvetna val kring exempelvis patent. För att säkra värdet och avkastning på våra forskningsinvesteringar krävs kunskap och förmåga på immaterialrättsområdet.

Trots detta är okunskapen i Sverige fortsatt stor, både hos företag och i politiken. Sverige halkar efter och rättighetshavare riskerar att gå miste om ersättning och svenska företag riskerar förlora sin konkurrenskraft och sina immateriella tillgångar. Därför krävs handling och offensiva insatser för att tillvarata uppfinnares, kreatörers, ingenjörers och svenska företags intressen. 

Ett kompetenscentrum

Vi har träffat näringsdepartementet och berättat om behovet av ett initiativ. Ett initiativ där näringsministern Ibrahim Baylan (S) kan kraftsamla och ena de olika parter och intressen som finns för att värna Sverige och svensk konkurrenskraft. Det behövs ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt, för vilket Finlands skulle kunna stå som modell.

Ett kompetenscentrums uppgift skulle vara att:

  • Samordna insatser för kunskapsutveckling och kunskapsspridning och dela goda exempel
  • Förvalta och utveckla en nationell innovationsstrategi som pekar ut riktning och insatser
  • Vara en nationell kunskapsnod för att värna rättighetshavare, stödja svenska företag och organisationer och värna Sveriges intressen. 

Öppnar för dialog

Vi tre parter står bakom och vill tillsammans med näringsministern främja uppbyggnaden av det nationella kompetenscentrumet för immaterialrätt tillsammans med Patent- och registreringsverket och Vinnova. Vi bjuder öppet in intresserade till dialog kring detta behov och arbete.

Individernas rättigheter behöver värnas, företagens immateriella tillgångar skyddas och svensk konkurrenskraft värnas. Det tjänar Sverige på.

Forrige artikel "Varför vill statens utredare tillåta oseriös bevakning av hemmen?" Næste artikel "Sveriges unga behöver bostäder – inte chockhöjda hyror"
  • Rapportera

    Conny Gustavsson · Nationella Innovatörsrådet

    Innovation Sverige i kris

    Våra politiker i Sverige har inte satt sig in i innovatörernas problematik eller genomfört några åtgärder för att innovatörer och uppfinnare i Sverige skall få samma höga status som i övriga Europa, US och Asien. Detta avspeglas även i Regeringens innovationsråd då innovatörerna inte finns representerade.

    Ordet ’innovation’ är sedan ett decennium oerhört centralt i samhället. Alla regeringar, företag, kommuner, landsting mfl satsar på ’innovation’. Men den av forskarvärlden upprätthållna missuppfattningen om innovationers ursprung kostar statsbudgeten 10-tals miljarder och får som resultat att Sverige backar i industriell tillväxt och därmed välfärd. Och att de individuella innovatörer/uppfinnare som historiskt alltid varit ursprungen till storföretag som Ericsson, ABB, AGA, SKF mfl mfl försvinner. I bästa fall utomlands, (i sämsta fall helt och hållet).

    Ska Sverige återta vår höga industriella konkurrenskraft, måste stödet till utveckling av nya produkter, metoder och system hitta fram till de som levererar desamma.

    Sveriges välstånd och välfärd bygger på en lång tradition av innovation/uppfinningar som legat till grund för industriföretag som blivit stora och därmed skapat stora värden i sysselsättning och exportinkomster.

    I en allt mer globaliserad värld med ökande konkurrens finns bara två sätt för Sverige att hävda sig; genom att utveckla nya produkter baserade på nya teknologier eller genom att konkurrera med låga priser och billigaste produktion. Det senare är inget alternativ för Sverige.

    Sverige måste därför vara ett land där innovation/uppfinningar kan ligga till grund för nya företag, som tillåts växa och ge upphov till arbetstillfällen. En förutsättning är att de innovatörer/uppfinnare som utvecklar de nya teknologierna ges möjlighet att verka och försörja sig på sitt arbete - även i Sverige.

Postnord: Behövs mer finansiering än bara portointäkter

Postnord: Behövs mer finansiering än bara portointäkter

REPLIK. I den kommande postlagsutredningen är det viktigt att se hur samhällsuppdraget posttjänsten kan utföras utan att det innebär en orimlig ekonomisk belastning för tillhandahållaren, skriver Postnords koncernchef, Annemarie Gardshol.