Svensk skogsklimatlinje sågas på EU-nivå

Ska beräkningen av kolupptaget från skog- och mark utgå från att vi fortsätter avverka runt 92 procent av tillväxten i skogen som är tillgänglig för avverkning? Eller ska vi utgå från att vi avverkar 100 procent av tillväxten i virkesproduktionsmarken? Striden, som först avgjordes på svensk politisk nivå den sista januari i år, går nu in i nästa fas.

Enligt EU-expertisen på området, som lämnade sitt besked för två veckor sedan, håller nämligen inte den svenska linjen i den politiskt heta frågan. Det rapporterar Aktuell Hållbarhet. Att göra som Sverige ensamt vill och utgå från en framtida prognos där skogsbruket maximerar avverkningen till 100 procent av tillväxten har inte stöd i regelverket, enligt experternas tolkning.

Oroande för förespråkare

Från förespråkarna till den förslagna linjen är reaktionerna blandade.
– Utlåtandet från expertgruppen är oroande, säger Christofer Fjellner, moderat EU-parlamentariker som deltog i förhandlingarna om regelverket till Altinget och fortsätter:

– Detta kan riskera att allvarligt skada Sveriges skogsnäring, det är varken bra för klimatet eller ekonomin. Det är märkligt att expertgruppen väljer att underkänna både Sverige och Finlands referensnivåer. Två av Europas länder med störst erfarenhet av ett aktivt hållbart skogsbruk i EU.

Vi har gång på gång stoppat regeringen från att fatta beslut som slår direkt mot skogen och den hållbara svenska skogsnäringen

Jessica Rosencrantz
Talesperson (M)

Fredrick Federley, C-parlamentariker, är mer försiktig med att dra några slutsatser.
– Innan vi ser vad för konkret detaljerad kritik som framkommit från expertgrupperna och vet vilka aspekter av beräkningsmodellen som Sverige måste titta närmare på är det svårt att ge några närmare kommentarer, säger han.

Inte oväntat, enligt motståndare

Från regeringens perspektiv är utfallet från expertgruppen väntat. Den linje experterna förespråkar överensstämmer nämligen med den position som regeringen har landat i, efter långa interna diskussioner.

Jag är inte förvånad. Jag varnade riksdagen för att de rapportering de beslutade om inte är i linje med vad förordningen kräver.

Isabella Lövin
Klimatminister (MP)

Läs mer: Regeringen skjuter upp klimatbeslut om skogen

Klimatminister Isabella Lövin (MP) vill dock invänta det efterföljande beskedet från kommissionen innan hon går vidare.
– Men jag är inte förvånad. Jag varnade riksdagen för att den rapportering de beslutade om inte är i linje med vad förordningen kräver och att den kan skada förtroendet för det svenska klimatarbetet, säger Lövin till Altinget.

Läs mer: Regeringen körs över i klimatpolitiken

Besked till semestern

Nästa steg blir nu alltså att invänta kommissionens rekommendation, som sägs komma runt semesteruppehållet i juli. Enligt uppgifter till Altinget är dock signalerna från kommissionens tjänstemän tydliga. De kommer att skicka liknande rekommendation till regeringen som har föreslagits från expertgruppen. Efter ytterligare nationell handläggning kan ärendet än en gång hamna på miljö- och jordbruksutskottets bord i riksdagen, som i så fall ska sätta ner foten före årskiftet.

Huruvida kritiken kommer att leda till en förändring av den svenska utgångspunkten är dock inte klart. Det är fullt möjligt att stå fast vid den svenska linjen, som har drivits fram av oppositionen i riksdagen.

Kan kommissionen köra över Sverige?

Kommissionen kommer slutligt anta den skogliga referensnivån i en delegerad akt, som bara kan röstas ner av en kvalificerad majoriret av medlemsländerna. Men det råder olika tolkningar kring om de vid behov kan förändra nivån som medlemsländerna själva föreslagit.

En av organisationerna som förespråkar att den nuvarande linjen ska stå fast är LRF Skogsägarna, där Emma Berglund arbetar.

– Vi ser inte någon anledning till att förändra den svenska positionen. Vi tycker att det finns stöd i förordningsartikeln för den beräkning som gjorts, säger Emma Berglund till Altinget och fortsätter:

– Vi ser ungefär samma skiljelinje som vi sett under hela processen här, där länder med mindre skog tycker att den ska spela en annan roll i klimatarbetet än vad länder med mycket skog tycker.

"Skulle vara otroligt pinsamt"

På andra sidan står bland andra Naturskyddsföreningen.
– Det skulle vara extremt pinsamt om Sverige går emot expertgruppens rekommendation, säger Oscar Alarik, Naturskyddsföreningens chefsjurist, till Altinget.

Förespråkarna för riksdagsmajoritetens linje anser att skogsbrukets insats för att tillverka fossila ersättningsmaterial, såsom biobränsle, kan begränsas av en alltför restriktiv bokföringsplan som baseras på historiska avverkningsnivåer. Ursprungsförslaget från EU-kommissionen beskrevs som ett ”avverkningstak”.

Från regeringsperspektiv ser man det inte som en stor risk. Och om det är så att utsläppskontot i slutändan blir negativt för Sverige om avverkningen ökar, får man helt enkelt betala för att köpa utsläppskrediter som täcker underskottet, går resonemanget.

Ingen risk för hetluft

Förespråkarna för den historiska avverkningslinjen pekar istället på att det svenska klimatanseendet hotas om motståndarna tar hem segern. Då kan nämligen Sverige stå där med ”hetluft”, utsläppskrediter som kommit till utan faktiska utsläppsminskningar. Det är ett rött skynke för miljörörelsen.

– Vi ser ingen risk för hetluft, säger Emma Berglund vid LRF Skogsägarna och fortsätter:
– Om det uppkommer några krediter kopplat till skogsbruket så tycker vi inte att man ska använda dem till att avsätta utsläpp i andra sektorer utanför LULUCF-sektorn. För oss är det viktigt att vi optimerar skogens potential i klimatarbetet. Vi tycker inte att skogen ska användas som ett alibi för andra sektorer att fortsätta släppa ut.

Delar av miljöorganisationerna oroas också av det andra utfallet, att avverkningarna faktiskt ökar som medlemsländerna planerar. Enligt samarbetet Fern:s sammanställning planeras skog motsvarande tio procent av EU:s årliga utsläpp, eller 400 miljoner ton CO2, tas ner under den aktuella tidsperioden 2021-2025.

De befarar även att Sverige också legitimerar andra ”kreativa bokföringsmodeller” inom FN-systemet, som bland annat Brasilien kritiseras för att vilja använda sig av.

– Man ska inte underskatta hur stor effekt det dåliga exemplet kan ha, precis som det goda exemplet kan. Om Sverige, med sitt goda rykte på området, fortsätter på den här linjen så ska man inte underskatta det, säger Oscar Alarik. 

Läs mer: Delade meningar även på myndighetsnivå

Den slutliga svenska bokföringsplanen ska skickas in till kommissionen före årsskiftet. Huruvida Sverige sällar sig till expertgruppens rekommendationer eller tar strid för svenskt aktivt skogsbruk återstår att se.

Jessica Rosencrantz, Moderaternas miljöpolitiska talesperson, ska följa kommissionens beslut noggrant.

– Det viktigaste är att svensk skogsbruk säkras. Skogen är avgörande för landsbygden, klimatet och den svenska tillväxten. Vi har gång på gång stoppat regeringen från att fatta beslut som slår direkt mot skogen och den hållbara svenska skogsnäringen, säger Rosencrantz till Altinget.

Läs mer: Skogen roll i klimatarbetet klar på EU-nivå