Statliga djurvårdsutredningen lappar och lagar

Under hösten har en utredning gjorts för att ta fram förslag som syftar till att säkerställa en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård för djur.

Resultatet av utredningen ligger nu på regeringens bord. Men utredningen har stora brister, då man inte bjudit in representanter för yrkesgruppen djursjukskötare vare sig i expertgruppen eller i samtal under utredningens gång. Det har som följd att förslagen inte gynnar vare sig de som arbetar inom djursjukvården, eller de som nyttjar den. Detta kommer att leda till minskad kompetens och därmed kvalitet i vården. Det ser Naturvetarna allvarligt på.

Utbildningsplatserna är för få

Det finns i dag för få utbildningsplatser på högskolan för att utbilda legitimerade djursjukskötare. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som är den högskola som tillhandahåller utbildningen, klarar inte att öka antalet platser på djursjukskötarprogrammet i tillräcklig omfattning, trots tydlighet från arbetsmarknadens parter och extremt högt söktryck till utbildningen.

Naturvetarna förväntar sig ett omtag där professionen och de fackförbund som representerar djursjukskötare får möjlighet att vara delaktiga.

Tyvärr föreslår man inga åtgärder gällande detta i utredningen. Den brist vi ser i dag kommer därmed att bli ännu större framöver då de som examineras inte kan täcka upp för både vakanser och pensionsavgångar. I stället lägger utredarna fram förslag om att lappa och laga, genom att ta in personer med gymnasiekompetens som sätts att utföra uppgifter som en legitimerad djursjukskötare bör utföra. Det är som att ersätta en sjuksköterska med en undersköterska.

Vi har inte fått föra djursjukskötarnas talan

Arbetsmiljön för djursjukskötare är undermålig. Enligt en undersökning som Naturvetarna nyligen genomfört är en orimligt hög arbetsbelastning anledningen till att endast 51 procent av djursjukskötarna arbetar heltid i dag. Det är i dag även brist på veterinärer. Denna yrkesgrupp skulle delvis kunna avlastas av djursjukskötare, om det funnits tillräckligt många med adekvat utbildning.

Naturvetarna, som representerar legitimerade djursjukskötare, har inte fått möjlighet att föra djursjukskötarnas talan under utredningens gång, trots flera påtryckningar. I ett remissvar sammanfattar vi de åtgärder som vi anser bör vägas in innan regeringen fattar beslut om djursjukvårdens framtid.

• Säkerställ att det utbildas fler legitimerade djursjukskötare. Öka anslagen till SLU, med uppdrag att utöka denna utbildning. Utredningen föreslår 15 ytterligare utbildningsplatser jämfört med i dag. Det är för lite sett till den brist som råder. Ett annat alternativ är att skapa fler utbildningsplatser på ytterligare någon högskola eller yrkeshögskola.
• Säkerställ en god arbetsmiljö för de som arbetar inom djursjukvården. Om alla djursjukskötare arbetade heltid i stället för deltid skulle det motsvara ett tillskott på 222 tjänster.
• Låt legitimerade djursjukskötare avlasta veterinärer där de har adekvat utbildning och kompetens.
• Gör en rejäl satsning på forskning inom vetenskapsområdet djuromvårdnad, vilket är djursjukskötarnas huvudämne.

Sammanfattningsvis kan förslagen som berör djursjukskötare endast leda till sämre kvalitet i djursjukvården och ett nedgraderande av vikten av en akademisk utbildning och betydelsen av en legitimation. De stora förlorarna är djuren och deras ägare och inte minst de djursjukskötare som i dag arbetar i djursjukvården.

Naturvetarna förväntar sig ett omtag där professionen och de fackförbund som representerar djursjukskötare får möjlighet att vara delaktiga.

fotnot: artikeln har tillfogats en undertecknare.