Speciellt valsystem ska vaska fram nytt språkrör

Det är en hel rad av kandidater att ta över som nytt kvinnligt språkrör i Miljöpartiet. De som kandiderar är jämställdhetsministern Åsa Lindhagen, partisekreteraren Märta Stenevi, riksdagsledamöterna Janine Alm Ericson, Annika Hirvonen, Rebecka Le Moine, Karolina Skog och Pernilla Stålhammar samt Elin Söderberg, kommunpolitiker i Umeå.

Kandidaterna ska nu frågas ut runt om i landet. Den 12 november äger en offentlig utfrågning rum. Efter det ska valberedningen komma fram till ett förslag. Det ska presenteras senast sex veckor före kongressen. Det vill säga i mitten av december.

Hemlighetsfullt

Valberedningen består av 33 ledamöter från riksdagsvalkretsarna och sidoorganisationer så som ungdomsförbund och seniorförbund. Men exakt hur valberedningen kommer att bedriva sitt arbete vill inte Katrin Wissing, sammankallande i riksvalberedningen, avslöja.

– Men det finns gängse arbetssätt. Intervjuer, referensintervjuer och medlemsutfrågningar kommer att vara ett underlag, säger hon till Altinget.

Ombud

Den 31 januari är det sedan dags att rösta vid en digital extrakongress. Det är 265 ombud som kommer att fälla avgörandet. 250 kommer från distrikten och 15 från Grön ungdom, Gröna studenter och Gröna seniorer. Distriktens ombud är fördelade mellan distrikten utifrån medlemsantal. Hur ombuden utses varierar mellan olika distrikt.

Alternativröstning

När det sedan är dags för den stora röstningen kommer Miljöpartiet att tillämpa en lite speciell röstningsmetod. Den kallas alternativröstning eller Instant-runoff voting (IRV). Systemet används endast i ett fåtal länder.

– Det är i princip ett system som gör att det sker i flera omgångar fast på en gång, säger Linus Lakso, gruppledare MP Eskilstuna och sammankallande i partistyrelsen, till Altinget.

Det går till så att alla ombud rangordnar kandidaterna. Om någon får egen majoritet vinner den direkt. Om inte det sker så räknar systemet vidare och tar bort den som hade minst antal röster. Andrahandsrösterna från de ombud som röstat på den borttagna räknas i stället som deras "nya förstahandsröster".

Så fortsätter det. En efter en slås ut till dess att en kandidat får majoritet. Även om det alltså sker direkt i systemet.

Taktik

Systemets fördel är att det undviker hög grad av taktikröstning där exempelvis två kandidater som står varandra nära “tar röster” från varandra. Men inte heller alternativröstning är immunt från taktikröstning. Ombudens rangordning blir avgörande för vem som åker ut i vilken ordning. På så sätt kan taktik styra vilka ombuds andrahandsröster som ska räknas före andras.

Medlemmarna

Miljöpartiet har också diskuterat möjligheten att låta alla medlemmar rösta. Det användes i provvalet till EU-listan men kommer inte att användas i januari.

– Nackdelen med det är att ett parti har ett ganska stort antal passiva medlemmar och sen en mindre del aktiva medlemmar. Det kan bli relativt sett ganska lågt valdeltagande i ett sådant val och då får man ett legitimitetsproblem. Men självklart finns det fördelar också, säger Linus Lakso.

Många kandidater

Det återstår att se hur många kandidater som är kvar till den 31 januari. Men klart är att partiet tycker att det är positivt att det är så många som vill ställa upp.

– Generellt uppmuntrar vi folk att kandidera. Vi har den partikulturen att man ska kunna kandidera till en post utan att behöva lämna partiet. Att de är många är en chans för partiet att synas och blivande språkrör att profilera sig. Sen blir det naturligt en debatt om vilken riktning vi ska ta, säger Lakso.