Snecker: "Förbättra för forskare med funktionshinder"

I regeringens forskningsproposition är en av lagändringarna att doktorandbidraget ska slopas. Istället ska huvudregeln vara att personer som doktorerar anställs av lärosätet. Det är en förändring som kommer bidra till att anställningstryggheten inom akademin ökar menar Vänsterpartiets Linda Snecker, vars parti drivit på frågan.  

– Att slopa doktorandbidraget är ett viktigt steg och rätt väg att gå för att öka anställningstryggheten, säger Snecker till Altinget.

MER OM FORSKNINGSPROPOSITIONEN: Betty Malmberg: Regeringen handplockar

Maxgräns för forskningsmedel till män

Men det finns mer att göra för att se till att jämställdheten inom akademin ökar anser Vänsterpartiet.

Det finns väldigt lite information om hur det ser ut att vara forskare på svenska universitet och ha en funktionsvariation.

Linda Snecker
Riksdagsledamot (V)

– Vi är väldigt nöjda över de satsningar vi fått igenom med regeringen gällande välfärdsforskning, arbetslivsforskning, klimat och miljö och den här propositionen innehåller flera bra jämställdhetssatsningar. Men fortfarande är det väldigt ojämställt inom akademin, säger Linda Snecker.

En del i att komma till rätta med ojämlikheten menar Vänsterpartiet är att se till att de pengar som forskare tilldelas genom staten går till både kvinnor och män. 

–  Det kanske är så pass drastiska åtgärder som måste till att man ser till att kvinnor får hälften och gärna mer av anslagen. Det görs väldigt mycket bra jämställdhetsintegrering i myndigheter och hos Vetenskapsrådet till exempel, men det går för långsamt.

"Översyn behövs"

Vänsterpartiet tycker därför att regeringen bör utreda om det går att sätta ett tak för hur mycket av de statliga forskningsmedlen som tilldelas män. Partiet vill också se en ny statlig utredning som ser över hur förutsättningarna för forskare med funktionsvariationer ser ut. 

– Det finns väldigt lite information om hur det ser ut att vara forskare på svenska universitet och ha en funktionsvariation. Vi vet att andra saker påverkar om man blir forskare, kön, ekonomisk bakgrund, om ens föräldrar studerar, etnicitet. Men informationen om hur funktionsvariation påverkar har vi inte idag, säger Linda Snecker.

Det behövs information både om hur det rent statistiskt ser ut, hur många av forskare idag som har någon typ av funktionsvariation och om hur den fysiska miljön på lärosäten påverkar förutsättningarna för människor med funktionshinder att bli forskare menar Snecker.

– Många lärosalar är till exempel inte helt uppdaterade, hur fungerar möjligheten att skriva på tavlan om man har en funktionsvariation?

HSO: funktionshindersperspektivet bör lyftas

Handikappförbunden lyfte i sitt remissvar till forskningspropositionen andra problem kopplade till forskning och funktionshinderperspektivet. Det bör byggas in incitament forskningsfinansieringen så att fler områden tar med funktionshinderperspektivet anser organisationen och pekar på områden som samhällsplanering, teknik, pedagogik, IT, media, produkt- och industridesign. 

HSO vill därför se att personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning involveras i forskningen, så kallad brukarmedverkan. När det gäller möjlighet att bredda funktionshindrades väg in i akademin är HSO positiva till vad Vänsterpartiet presenterar i sin motion:

– Det är bra att Vänsterpartiet lyfter perspektivet att fler forskare med funktionsnedsättningar ska kunna vara verksamma. Jag känner dock inte till om det är ett stort problem eller inte, säger Mikael Klein, intressepolitisk chef på HSO.