Debatt

Snart väntar katastrof för Östersjön

Politiker behöver börja behandla miljö- och klimatfrågorna på samma sätt som pensionsfrågor eller försvarsfrågor och fatta långsiktiga, blocköverskridande beslut som inte ändras bara för att den politiska färgen skiftar. Det skriver Konrad Stralka, vd BalticWaters2030, och Helene Limén, omvärldsanalytiker BalticWaters2030.

Östersjöns dåliga status orsakar stora ekonomiska förluster, skriver debattörerna.
Östersjöns dåliga status orsakar stora ekonomiska förluster, skriver debattörerna. Foto: Pelle Rink/TT/AP
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Trots ambitiösa globala, europeiska, nationella och regionala mål för Östersjön är situationen akut för flera av havets fiskbestånd, omfattande problem kopplat till övergödningen kvarstår och målet om en giftfri miljö är långt ifrån uppnått. Östersjöns dåliga status orsakar samtidigt stora ekonomiska förluster i form av förlorade rekreationsvärden, yrkesfiske och marin turism.

Fiskbeståndet hotas

Det finns positiva trender gällande övergödningen i Östersjön – nya reningsverk i Polen och gemensamma ansträngningar inom jordbruket har gett resultat. Även koncentrationerna av miljögifter som DDT, PCB och dioxiner har minskat sedan 1970- och 1980-talet – parallellt som andra ämnen har tillkommit.

Samtidigt väntas klimatförändringar leda till stora utmaningar. Fiskbestånden påverkas på olika sätt av högre vattentemperatur. Ändringar i salt- och syrehalter kan gynna vissa arter medan det missgynnar andra. Ett förändrat klimat kommer att påverka näringsomsättningen i havet där varmare vatten kan antas öka tillväxten av alger vilket försvårar återhämtningen i Östersjön.

Att det saknas politisk vilja genomsyrar i dag en stor del av allt miljöarbete.

Det kanske mest tragiska är dock utvecklingen för Östersjöns fiskbestånd. Torsken i centrala Östersjön kollapsade redan 2018 och nu är torsken i västra Östersjön hotad av utfiskning. Under våren och sommaren har den allvarliga situationen för sill (eller strömming som den heter norr om Kalmarsund) i centrala Östersjön uppmärksammats. Forskning visar att mängden lekmogen sill i centrala Östersjön har minskat med nästan 80 procent sedan 1970-talet, och om inget görs omgående kan en kollaps av strömmingen i norra Östersjön vara ett faktum.

Utan sill kollapsar Östersjön

Sill och strömming är Östersjöns födobas, kollapsar dessa bestånd kan det vara början på en av de största miljökatastroferna i Östersjöns historia – förutsättningarna för allt liv i Östersjön kommer ändras dramatiskt.

Inför valet la flertalet partier fram löften om att driva miljöarbetet framåt. Samtidigt konstaterade FN:s generalsekreterare nyligen att det inte ser ut som att vi kommer nå 1,5 gradersmålet, helt enkelt för att det saknas politisk vilja. Att det saknas politisk vilja genomsyrar i dag en stor del av allt miljöarbete.

Tidigare regeringar har gång på gång satt sociala och ekonomiska överväganden före miljön. Det är rimligt att tänka på arbetstillfällen och människors plånböcker. Men om förutsättningarna för en verksamhet inte längre finns, om fisken är borta och skördarna torkar, så hjälper inga stöd eller subventioner i världen. Kejsaren är naken.

Ett talande exempel är Sveriges arbete med den marina strategin som följs upp och förnyas i sexårscykler, men som främst inneburit att politiken alltid kan hänvisa till en kommande strategi, plan eller cykel när målen inte uppnås.

I DN:s stora genomgång av miljömål kommenterar professor Erland Mårald det politiska arbetet: ”Man sätter upp ett mål, kommer fram till hur det ska mätas, sen kan det bockas av.”
”Det är också politiskt bekvämt att hantera de här enorma problemen genom att sätta mål som ska uppnås längre fram. Då behöver man inte ta de tuffa beslut som krävs under innevarande mandatperiod.”

Tummetottbeslut skadar miljön

Sverige har 16 miljökvalitetsmål. Ett av dem är hav i balans samt levande kust och skärgård. Målet har fått elva preciseringar, varav några berör fiskbestånd och fisket. I den årliga utvärderingen av Sveriges nationella miljömål konstaterar Naturvårdsverket att god miljöstatus i havet inte uppnås, bland annat på grund av långsiktigt ohållbart fiske, och under ekosystemtjänster konstateras att andelen hållbart utnyttjade bestånd minskar.

Det som gör miljöfrågor särskilt besvärliga för politiker är att de inte är förenliga med fyraåriga mandatperioder. Miljöarbete kräver långsiktighet och uthållighet – årtionden av synder tvättas inte bort i en handvändning. Åtgärdsarbete måste också baseras på bästa tillgängliga forskning, de får inte blandas upp och urvattnas av socioekonomiska eller partipolitiska överväganden. Kohandel leder allt som oftast till tummetottbeslut som ger ringa effekt och inte bryter några långsiktiga trender.

Ingen tid att vänta

Ett konkret förslag är att börja behandla miljö- och klimatfrågorna på samma sätt som vi hanterar pensionsfrågor, energifrågor eller försvarsfrågor – långsiktiga, partiövergripande beslut som inte ändras bara för att politiska färger skiftar.

Det är alltid regeringen som fattar och genomför beslut. Därför har vår nyvalda regering en unik möjlighet att samla en bred majoritet för att staka ut ett ambitiöst miljöprogram som är väl finansierat och som för Sverige mot reella lösningar i en värld som inte har tid att vänta.


Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget