”Snart måste vi fråga Ryssland vad det blir för väder i morgon”

Det går inte att ta miste på att Polarforskningssekretariatets direktör Katarina Gårdfeldt är mycket stolt över Oden. Forskare från hela världen står i kö för en plats på expeditioner med fartyget som är det starkaste i sitt slag i det fria väst, berättar hon. Men det ändrar inte det faktum att Oden har passerat sitt bäst-före-datum med råge och att behovet av ett politiskt beslut om att investera i ett nytt fartyg är akut.

Det vill säga om Sverige fortsatt vill vara världsledande inom klimatforskning i Arktis. Sverige har i dag världsledande forskare, men också besättningsmän som är världsledande inom att navigera i polarområden samt det som är själva grundförutsättningen: Oden.

– Det här vill vi upprätthålla. Incitamentet att bygga en ny forskningsisbrytare av högsta polarklass finns inte riktigt i andra länder, men för oss är det öppet mål, säger hon.

”Kan bli ett än viktigare flaggskepp”

Frågan om en efterträdare till Oden har utretts och diskuterats sedan år 2016. Den statliga utredaren Tobias Krantz konstaterade i ett betänkande år 2021 att allt annat än ett nytt fartyg vore att sänka Sveriges forskningsambitioner. Remissinstansernas stöd för ett nytt fartyg var starkt, Katarina Gårdfeldt sammanfattar det med ”bygg-bygg-bygg”.

Varje land ska ju bidra med det de är bäst på i klimatarbetet och det här är vi bäst på.

”En ny svensk forskningsisbrytare kan bli ett än viktigare flaggskepp än vad Oden är och en aktiv symbol för Sveriges bidrag med internationellt ledande klimatforskning samt stärka Sveriges röst i politiska sammanhang kring Arktis och Antarktis och i klimatfrågan.” skrev exempelvis Stockholms universitet i sitt yttrande till utbildningsdepartementet, det departement som äger frågan.

Hur nya regeringen ställer sig återstår att se, frågan är ”under beredning på Regeringskansliet", men Katarina Gårdfeldt bedömer att läget är positivt. Steg ett är att arbeta för att ett nytt forskningsfartyg ska komma med i den forskningsproposition som regeringen nu förbereder, därefter måste miljardinvesteringen in i budgetpropositionen. Det vill säga kanske tidigast nästa höst, men ur Katarina Gårdfeldts perspektiv är det helt avgörande att det inte dröjer ytterligare.

Ekonomin i princip inget hinder

Det är en rejäl investering: 2,1–2,4 miljarder, enligt de senaste uppdaterade beräkningarna. Men det är inte en kostnad Sverige kommer behöver bära själv, påpekar Gårdfeldt.

Behovet för forskarna att kunna ta sig till Arktis även på vintern, samt till Antarktis, är stort, enligt Gårdfeldt. Ska klimatmodellerna kunna utvecklas kräver det data som samlas in under hela året, inte bara när man råkar kunna ta sig till polarområdena. Inte minst gäller det data under den korta och intensiva perioden för issmältningen. Det som händer i Arktis stannar inte i Arktis och samma gäller för Antarktis, konstaterar Gårdfeldt.

– Vi har exempelvis inte de data som krävs för att kunna ge svar på frågor om havsnivåberäkningar, säger hon och fortsätter:

– Oden är världens starkaste forskningsisbrytare, men för svag för de avancerade expeditioner vi behöver göra nu.

Landet i öst har jättestarka fartyg

När Katarina Gårdfeldt talar om att Oden är det starkaste fartyget i det fria väst, så handlar det om att där finns ett land som har ännu starkare isbrytare, bland annat atomdrivna: Ryssland.

– Snart måste vi fråga Ryssland vad det blir för väder i morgon, säger hon.

Varför just lilla Sverige ska lägga miljarder på ett nytt fartyg är en fråga Gårdfeldt tycker är enkel att besvara.

– Ska man göra det ska man vara världsledande på klimatforskning i Arktis och Antarktis. De som är världsledande är Sverige, Tyskland och USA. Har man mellanmjölksforskning lägger man inga miljarder på det. Varje land ska ju bidra med det de är bäst på i klimatarbetet och det här är vi bäst på, säger hon.