Debatt

Snåla inte när det ska storsatsas på infrastruktur, regeringen

Det finns en stor risk att många viktiga infrastrukturinvesteringar uteblir i den nationella infrastrukturplanens alltför snäva budget. Men Socialdemokraterna har ett färskt kongressbeslut i ryggen där vi slagit fast att vi ska lånefinansiera strategiskt viktiga investeringar med stor klimatnytta. Nu är det upp till regeringen att efterleva kongressens beslut. Det skriver Markus Kallifatides, ordförande S-föreningen Reformisterna, och Annie Ross, styrelseledamot S-föreningen Reformisterna.

Det är hög tid för offentliga investeringar i framtiden skriver debattörerna. 
Det är hög tid för offentliga investeringar i framtiden skriver debattörerna. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sedan Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan sändes på remiss i slutet av november 2021 har politiska företrädare i vårt land från hela det politiska spektrat gått ut och krävt högre ambitioner av regeringen.

Nödvändiga investeringar har eftersatts

I Värmland samlades socialdemokrater, moderater och näringslivsföreträdare för att uttrycka sin besvikelse över att utbyggnaden av dubbelspår mellan Kil och Kristinehamn och snabbtåg mellan Stockholm och Oslo inte prioriteras, något som nu har föranlett majoritetsinitiativ i riksdagens trafikutskott. Uppsala kommun har krävt att fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm finansieras inom den nationella planen.

Från Inlandskommunerna har röster konsekvent höjts om att inlandsbanans strategiska potential bör tas tillvara genom upprustning och en satsning på grön vätgas. Växjö konstaterar bland annat i sitt remissvar att viktiga satsningar på dubbelspårsutbyggnad mellan Växjö och Alvesta uteblir, trots att det finns avsiktsförklaringar mellan Region Kronoberg, Växjö, Lessebo och Alvesta kommun om medfinansiering. Region Norrbotten skrev i veckan i sitt yttrande att de aviserade investeringarna i Malmbanan och Norrbotniabanan visserligen är välkomna men måste tidigareläggas, eftersom ingetdera kommer slutföras till år 2033.

Alltför många viktiga och nödvändiga investeringar uteblir – enbart av budgetmässiga skäl.

Det stämmer att budgeten för den föreslagna nationella infrastrukturplanen för 2022–2033 är större än tidigare infrastrukturplaner. Men eftersom staten länge har eftersatt nödvändiga investeringar, och vi dessutom det kommande decenniet ska genomföra en historisk klimatomställning av hela vårt samhälle och infrastruktur så räcker inte satsningarna i förslaget. Alltför många viktiga och nödvändiga investeringar uteblir – enbart av budgetmässiga skäl. Detta i ett läge när den svenska statsskulden, trots pandemins krishantering, är mycket låg och företrädare från såväl Riksbanken, svenska storbanker, Klimatpolitiska rådet, OECD med flera konstaterar att det är hög tid för stora offentliga investeringar i framtiden.

Otillräckliga satsningar

Trafikverket höjer också ett varningens finger om de otillräckliga satsningarna på bevarande av det befintliga vägnätet. Trots den historiskt stora budgeten så kommer Sveriges vägar att försämras under det kommande decenniet. Pengarna räcker inte till att ens rusta upp det befintliga vägnätet. I oktober gick ett stort antal norrländska socialdemokratiska ledare ut i en gemensam debattartikel och krävde att regeringen skulle sätta stopp för planerna på att sänka hastigheten på ett antal vägar i Norrland. Det skulle förlänga restiden mellan orter som redan har dåliga kommunikationer. Med den nuvarande planen kommer detta tyvärr att bli alltmer vanligt förekommande, om vi inte ska tumma på säkerheten för människor på landsbygden.

Vårt parti har ett färskt kongressbeslut i ryggen där vi har slagit fast att vi ska lånefinansiera strategiskt viktiga investeringar med stor klimatnytta. Järnväg och annan klimatsmart infrastruktur är typexempel på investeringar som bör och kan lånefinansieras. Genom att lånefinansiera strategiska investeringar kan också mer medel frigöras till det löpande underhållet som behövs för att bibehålla kvalitén på våra befintliga vägar och järnvägar. 

Tala klarspråk

På kongressen var principen att inte tala om specifika infrastrukturprojekt, förutom Norrbotniabanan. Tiden för att tala klarspråk om vilka investeringar som ska göras och hur de ska finansieras är nu, och vi vänder oss till våra partikamrater, infrastrukturminister Tomas Eneroth och finansminister Mikael Damberg:

  • Dubbelspår för snabbtåg mellan Oslo-Stockholm bör inkluderas i planen och lånefinansieras. Sträckan mellan Kristinehamn och Kil bör prioriteras. 
  • Fyrspår mellan Stockholm och Uppsala bör inkluderas i planen och lånefinansieras.
  • Dubbelspår mellan Växjö och Alvesta bör inkluderas i planen och lånefinansieras. 
  • Upprustning av Inlandsbanan bör inkluderas i planen och lånefinansieras, och prioriteras som ett strategiskt projekt för ökad transportkapacitet med grön vätgas.
  • Norrbotniabanan bör byggas ut i sin helhet och ett slutår måste sättas – senast år 2032.
  • Samtliga av de nya stambanorna som finns med i planen bör lånefinansieras och statens budget därmed underbalanseras.
Nämnda personer

Markus Kallifatides

Riksdagsledamot (S), ordförande S-föreningen Reformisterna
Docent i företagsekonomi (Handelshögskolan i Stockholm)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00