Slutreplik: Elnätsföretagen kommer behöva bekänna färg

Energiföretagen varnar i sin replik för att elektrifieringen riskerar att försenas på grund av kapacitetsbrist i elnätet – om inte elnätsägarna kommer att få ta ut högre nätavgifter. Men behöver verkligen avgifterna vara så höga som de påstår?

Att avgifterna följer inflationen är naturligt och något både företag och hushåll räknar med, men vi kan inte acceptera en regleringsmodell som överkompenserar elnätsägarna på elkundernas bekostnad. Något som lett till att nätavgifterna ökat mycket snabbare i Sverige än i grannländerna.

Höjde avgifterna – innan inflationen 

Det tre stora nätbolagen har därtill varit prisdrivande. Åren 2010–2020 (som inte utmärkte sig för en hög inflation) höjde de nätavgifterna med 52 procent realt, jämfört med 26 procent för andra elnätsbolag, enligt SNS-rapporten ”Analys av priser och reglering på den svenska elnätsmarknaden. Vad kan vi lära av våra grannländer?”.

Därför är det mycket angeläget att elnätsmonopolen får en bättre reglering och att en förmögenhetsbevarande värderingsmodell införs. Det skulle ge kunderna rimligare avgifter och elnätsägarna skäliga marginaler.

Vi som undertecknar kommer ta varje chans att kraftfullt argumentera för detta och för ett stärkt kundperspektiv i elmarknadsregleringen. Utgångspunkten är att investeringarna i elnätet ska styras av kundernas kapacitetsbehov. För genomförandet av detta samhällsviktiga uppdrag ska elnätsbolagen kunna ta ut en skälig vinst.

Vilka andra företag kan göra investeringar i sin verksamhet och samtidigt vara garanterad full kostnadstäckning och vinst på det?

Unikt fördelaktiga villkor

Det är dock inte godtagbart att elnätsbolagen justerar sina investeringsplaner utifrån finansieringsutrymme snarare än efter kapacitetsbehovet i elnätet. Detta riskerar att försena elektrifieringen och det har Sverige inte råd med.

Den förmögenhetsbevarande värderingsmetoden skulle ge elnätsbolagen en garanterad kostnadstäckning och vinst för alla nödvändiga nätinvesteringar. Risken för att ett byte av värderingsmetod skulle försena utbyggnaden av elnätet är grundlös retorik från elnätsbolagens sida.

Elnätsföretagen har närmast unikt fördelaktiga villkor. Vilka andra företag kan göra investeringar i sin verksamhet och samtidigt vara garanterad full kostnadstäckning och vinst på det? Vinstmarginalerna ska stå i proportion till risken, och på en monopolmarknad är risken minimal, vilket bör hållas i minnet.

Det ska bli intressant att se hur de hanterar sina intäktsramar och i vilken grad avgiftshöjningarna motsvaras av ökade nätinvesteringar. Elnätsbolagens agerande kommer garanterat att bli föremål för diskussion i den breda dialog om regleringsmodellen som Energimarknadsinspektionen aviserat. Så som vi skrev i vår debattartikel kommer elnätsbolagen att få bekänna färg under regleringsperioden 2024–2027.