Forskare: Slutenheten ökar med de politiskt anställda

GRANSKNING. Sedan tidigt 1980-tal har antalet politiska tjänstemän nära på fördubblats i Regeringskansliet. Ökad press på politiker och koalitionsregeringar som måste samarbeta är de mest sannolika förklaringarna.

1982 fanns det sammanlagt 77 politiskt anställda tjänstemän på Regeringskansliet. Trettio år senare har den siffran ökat med ytterligare 100 anställda, visar Altingets kartläggning. Under den rödgröna regeringen har dock antalet minskat med ett trettiotal personer, men det ligger ingen medveten strategi bakom. Den långsiktiga trenden visar istället på en ökning av antalet politiska tjänstemän. En orsak är ökad press på politiker, anser Göran Sundström, docent i statsvetenskap vid Stockholms Universitet.

– Det har skett ett ökat tryck utifrån på politiken. Det har kommit en ökad efterfrågan på interpellationer, EU vill ha detaljerade svar och allmänheten har fler frågor som ska besvaras, säger Göran Sundström till Altinget.

Men de kanske främsta anledningarna enligt Göran Sundström är de politiskt sakkunnigas samordnande roll och en förändrad medielogik. Att det behövs fler politiskt sakkunniga för att hantera medierna. Det är upp till de politiska tjänstemännen och politikerna att hantera medierna.

Öppenhet täckt av en ridå

Göran Sundström anser att den öppenhet som tidigare fanns på Regeringskansliet är utbytt mot en transparens där  informationen först filtreras genom de politiska staberna. Han menar att det har blivit svårare att få tag på tjänstemän som är villiga att uttala sig i frågor.

– Regeringen säger själva att de aldrig har varit mer öppna, men det handlar om en ridå. Riktig öppenhet är när man kan få tag på folk och får informationen direkt från dem, säger Göran Sundström.

Sedan tidigt 1980-tal har det också skett en ökning av den totala mängden tjänstemän i regeringskansliet. Från omkring 2000 till strax under 3000 personer. Göran Sundström tror att det kan ha varit en bidragande orsak till att antalet politiskt anställda har ökat, men att det inte är hela förklaringen. 

När Carl Bildt blev statsminister 1991 skedde en kraftig ökning av antalet politiska tjänstemän. Göran Sundström tror att  det framförallt har att göra med att krävdes politiskt anställda som kunde samordna alla partierna i regeringen.

– Bildt hade också med sig dåliga erfarenheter från tidigare borgerliga regeringar som klappat ihop på grund av bristande samordning. Han kände sig nödgad att stötta sina ministrar, tror Göran Sundström. 

Koalitionsregeringar kräver mer samordning

Den ökningen fortsatte när Göran Persson blev statsminister under 1996. Även om det i praktiken var en enpartiregering fanns det ett nära samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Fast de inte hade några ministerposter fanns det samordningsenheter på Regeringskansliet. Miljöpartiet hade exempelvis egna politiskt anställda, trots att de inte satt i regeringen. Enligt Göran Sundström stödjer det tesen om att det behövs fler politiskt anställda under koalitionsregeringar. Det blir också lätt praxis, nästa regering gör likadant som den föregående.

Samtidigt hade Göran Persson en oerhörd medvetenhet om mediernas roll i politiken, menar Göran Sundström. Persson var väldigt upptagen med idéer om hur hans ministrar skötte sig i medierna. Under 1990-talet skedde också en stor förändring i mediernas bevakning av makthavarna. Från att det funnits en stor respekt från mediernas sida där fokus var på vilka politiska idéer som presenterades, började journalister att kritiskt granska personer på ett sätt som inte skett tidigare. Det kunde sitta journalister i dagar och granska kvitton för att hitta skandaler.

– Det är inte en slump att vi fortfarande minns Toblerone-affären, det var något helt nytt, menar Göran Sundström.

Han tror att de politiskt anställda kan ha ökat för att presentera politiken, men också för att skydda ministrar. Det uppstod ett mer aktivt sätt att hantera medierna.

Ingen ökning i sikte

Under alliansregeringen fanns det strax över 170 politiskt anställda tjänstemän, den nuvarande regeringen har strax under 150. En anledning är det krävdes en omfattande samordning på statsrådsberedningen när de fyra partierna skulle samarbeta. Göran Sundström tror inte att det kommer att ske en ökning under mandatperioden.

– Det toppade redan under Göran Persson (190 politiskt anställda, red. anm.). Det blev en hel del skriverier under den tiden om ”de dolda makthavarna”. Sedan dess har man blivit mer restriktiv.

Under alliansregeringen försökte man även få mer resurser till Regeringskansliet, men då sa oppositionen och Sverigedemokraterna nej.

–  Det är nog stopp nu. En ny ökning skulle behöva motiveras ordentligt.

Enligt statsrådsberedningens presschef Odd Guteland finns det ingen medveten strategi bakom antalet politiskt anställda tjänstemän.

– Det finns ingen bestämd uppfattning om hur många vi ska ha. Det kanske anställs någon mer om någon vecka, men vi håller inte på med någon uppbyggnad, säger han till Altinget.

 

Forrige artikel Gratis medicin till barn kan bli en dyr affär Gratis medicin till barn kan bli en dyr affär Næste artikel Sverige skrotar avtal med Saudiarabien