Slapp kontantlagstiftning utsätter oss för stora risker

I Sverige har kontanterna minskat mest i hela världen. Över 90 procent av alla betalningar sker i dag digitalt. Det är en dramatisk förändring som pågår. Så sent som 2014 använde nästan alla kontanter regelbundet för olika slags köp.

Vi ser stora risker i ett helt digitaliserat system. Framför allt handlar det om att stora grupper lämnas utanför och att det gör oss som land ytterst sårbara.

Grannländer har valt andra vägar

En färsk rapport från riksdagens utredningstjänst (RUT) visar att inget av våra grannländer har valt Sveriges väg i kontantfrågan.

I Danmark och Norge finns lagstiftning som kräver att den som tar emot betalning accepterar kontanter. Vissa undantag finns, exempelvis där butiken har svårt att hantera kontanter. Danmark har även ett undantag för nattöppna butiker i syfte att minska risken för rån. Som hos oss betalas det ofta med kort i både Danmark och Norge, men kontanterna finns som alternativ.

I Storbritannien och Tyskland har lagstiftaren i stället gått en annan väg för att säkra kontanternas ställning. Där tar politiken ett större ansvar för kontanternas infrastruktur genom att deponering, transporter och säkerhet kring kontanterna ingår i deras centralbankers uppdrag. På så sätt försvinner argumentet som handeln ofta för fram om att det är dyrt med kontanthanteringen. Tack vare en offentlig infrastruktur blir det kostnadsneutralitet mellan de olika betalningsalternativen.

I Finland har deras centralbank utfärdat riktlinjer som handeln följer. Riktlinjerna anger att kontanter alltid ska accepteras för tjänster som är viktiga för medborgarna. Finland som ingår i Euro-området hänvisar också till EU:s kontantstrategi som bland annat säger att kontanter bör accepteras överallt för att inte missgynna de som inte har tillgång till digitala verktyg.

Det kaos som vi redan i dag ser när kortterminalerna slutar fungera är en västanfläkt mot vad som skulle ske vid ett längre bortfall och det inte finns kontanter som alternativ.

En svag lagstiftning

Sverige har jämförelsevis svag lagstiftning kring kontanter. Vid årsskiftet kom en ny lag som kräver att bankerna ska erbjuda kontantservice i hela landet. Tanken med lagen är att underlätta för handeln att deponera sina dagskassor, något som främst har varit ett problem för kontanthanteringen på landsbygden. Självklart är lagen ett steg framåt, men den säkrar inte kontanterna i Sverige.

Digitalt utanförskap

Problemet i Sverige – och något vi väntar oss att den statliga utredningen Statens roll på betalningsmarknaden ska se över – är att butiker, restauranger och andra serviceställen i allt högre grad slutar ta emot kontanter.

Konsekvenserna av detta drabbar främst den dryga miljon människor i vårt land som enligt Internetstiftelsen lever i digitalt utanförskap. Det är många av våra äldre, boende i glesbygd där nätet är osäkert, hemlösa, funktionshindrade eller andra socialt utsatta grupper. Till dessa ska läggas de som visserligen är digitala men som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalmedel. Det kan vara våldsutsatta kvinnor eller personer som lever under hot och inte får bli spårade. Om inte kontanter kan användas som betalmedel begränsas deras tillvaro ytterligare.

I alla andra sammanhang brukar vi tala om att hur viktigt det är att vara inkluderande och att inga grupper ska diskrimineras. I kontantfrågan är det som att detta plötsligt inte gäller.

”Mer utsatta som samhälle”

Kontanterna handlar också om vår nationella beredskap. I höstas slog riksbanken larm om de risker som ett kontantlöst samhälle medför. Det kaos som vi redan i dag ser när kortterminalerna slutar fungera är en västanfläkt mot vad som skulle ske vid ett längre bortfall och det inte finns kontanter som alternativ.

Om allt är digitalt blir även vårt skydd mot utländsk infiltration svagare. Hacker-attacker och spårning av enskilda individer eller beslutsfattare underlättas. Vi blir mer utsatta som samhälle.

Se till att kontanterna räddas

Våra grannländer har insett betydelsen av att kontanterna finns kvar. Sverige behöver få en liknande lagstiftning. Det håller inte att vi passivt ser på medan handeln och bankerna avvecklar ett system som fungerat under flera hundra år. Ytterst är detta en fråga om solidaritet i vårt samhälle.

Bollen ligger nu hos den pågående utredningen att se till att kontanterna finns kvar i Sverige. Och vi har inte tid att vänta till november 2022 då utredningens förslag ska presenteras.

Kontanterna måste räddas här och nu.