Skolkommissionens ledamöter oeniga om lottning

Blir Skolkommissionens förslag verklighet kommer det statliga inflytandet över skolan att öka, resursfördelningen blir en fråga för staten men lärarna fortfarande anställda av kommunen och huvudmännen. 

– Det här är det mest genomgripande reformarbetet för svensk skola på ett decenium, det manar till samling för skolan och är en tydlig röst från forskning och profession att man vill se tillit, vetenskapsbaserade förändring och föreslå lösningar, sade Gustav Fridolin när betänkandet presenterades under torsdagen.

Ordföranden och pedagogikprofessorn Jan-Eric Gustafsson har redan tidigare aviserat om att kommissionen vill lägga fram ett resursfördelningssystem som är baserat på ett socioekonomiskt index. Ett komplett övertagande av huvudmannaskapet av staten har inte lagts fram. 

LÄS MER: Skolkommissionen: Luckra upp närhetsprincipen

– Det är svårt att hitta bra exempel på det. I Finland har man ett kommunaliserat lärartjänstsystem men ett centraliserat resursfördelningssystem. Det är den typen av kombination man i första hand bör överväga, säger Jan-Eric Gustafsson. 

För antagning till friskolor föreslår kommissionen att lottning införs. Även populära kommunala skolor ska kunna tillämpa lottning om antalet elever som vill gå på skolan överstiger antalet platser som finns.

Förslaget om lottning till friskolor är ogenomtänkt och ogenomförbart och borde inte alls lagts fram. 

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv.
Ledamot i Skolkommissionen

Kommissionen vill också att frågan om regionalisering av gymnasieskolan utreds, vilket också gymnasieskolan pekat på behövs. Anna Ekström, gymnasieminister och före detta ordförande för Skolkommissionen välkomnar förslaget.

– Mycket av de problem och lösningar man kan se för gymnasieskolan finns på regional nivå, det ska bli intressant att gå vidare med, säger Ekström.

"Tydligt att friskolor är här för att stanna"

Representanter från stora delar av skolsverige sitter i kommissionen. Lärarfacken, näringsliv och skolforskare. Även om gruppen är enig i flera frågor har flera reservationer mot delar av betänkandet lagts fram. Erik Blom, styrelseledamot i Sveriges elevråd och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv är emot att kommunala skolor ska använda sig av lottning. 

– Det kommer att leda till att många elever, även de i ung ålder, inte får plats på den skolan som ligger närmast. Det kan också leda till ett strategiskt beteende hos elever och föräldrar, som är i raka motsats till kommissionens syfte med de andra förslagen, säger Tobias Krantz till Altinget.

Även lottning till friskolor har Krantz reserverat sig starkt emot.

– Jag är glad över att en enig skolkommission slagit fast att valfriheten och friskolorna är här för att stanna och det här är ett steg i riktningen mot ett totalt förstatligande av skolan. Men förslaget om lottning till friskolor är ogenomtänkt och ogenomförbara och borde inte alls lagts fram, säger Krantz.

SKL: Ansvarfrågan är inte löst

Per-Arne Andersson, utbildningschef på Sveriges kommuner och landsting, ser positivt på att att de riktade statsbidragen enligt förslaget kommer att minska.

– Vi behöver inte mer statligt stöd utan bättre statligt stöd. Fördelar man de pengarna man har på ett bättre sätt genom minska andelen riktade statsbidrag och ersätter det med fördelning genom socioekonomiskt index är det alldeles utmärkt bra, säger Andersson till Altinget.

Tanken med Skolkommissionen när den tillsattes var att komma tillrätta med de problem som OECD påpekade i sin genomgång av det svenska skolsystemet. En av punkterna då gällde otydlig ansvarsfördelning för skolan.

– Spontant tycker vi att det blir ännu otydligare med ansvarsfrågan. Kommissionen har inte förtydligat hur ansvar och befogenheter hänger ihop, säger Per-Arne Andersson.