Skolan måste ge utrymme för elevers egenart

Sedan 2008 har andelen unga i Sverige som får antidepressiv medicin trefaldigats och hela 75 procent av dem mellan 16 och 25 år världen över beskriver framtiden som skrämmande. Hur kan vi rusta unga för att möta framtiden? Vad behöver vi skicka med för att de ska kunna både försörja sig, påverka världen och leva goda liv?

Det människor är bäst på

Arbetsmarknaden är i stark förändring. AI och robotar tar över många jobb som är regelstyrda, som monotona fabriksjobb men också arbeten inom ekonomi och juridik. Robotar är emellertid dåliga på att härma mänskliga rörelser som kräver anpassning efter nya situationer. AI är också dåligt på sådant som omsorg, kommunikation, fantasi, och moraliska överväganden.

Rätt arbetssätt i skolan ger tillfälle att träna faktakunskaper och förmågor samtidigt.

Tunga organisationer som OECD och UNESCO menar att skolan bör inrikta sig mer på att förbereda för ett liv där vi gör det som just människor är bäst på i stället för att konkurrera med AI och robotar. Kvalificerade hantverksyrken och många uppgifter inom vården liksom alla yrken som kräver mänskligt omdöme, kreativitet och relationell kompetens är framtidsyrken.

Teknikutveckling och forskning gör samtidigt att många yrken förändras snabbt. Vi ser också en stark trend mot fler tillfälliga jobb och osäkra anställningar. Om vi inte vill ha ett arbetsliv som slår ut eller exploaterar människor behöver vi förbereda våra unga för flexibilitet och nyfikenhet men också ge dem vilja och förmåga att påverka. Elevdemokrati ger unga verktyg att föra kamp både för sig själva och andra. De behöver även få praktisera sitt engagemang i olika frågor här och nu, inte minst eftersom en chans att göra nytta leder till bättre psykisk hälsa.

Viktig kunskap att skicka med

Rätt arbetssätt i skolan ger tillfälle att träna faktakunskaper och förmågor samtidigt. Enskild repetition har sin roll men det har också att samarbeta, leda, resonera, söka kunskap och ta hand om andra. Dagens unga kommer att ställas inför svåra etiska frågor som har att göra med klimatuppvärmning, antibiotikaresistens, konkurrens om resurser, artutrotning och ökande fascism (för att nämna några).

Utöver utbredda kunskaper på dessa områden behöver vi människor med rättskänsla och demokratiskt sinne, som tror på jämlikhet och hyser respekt för ekosystemen. Fortfarande går utvecklingen vad gäller klimat och biologisk mångfald åt fel håll och vi riskerar att få se ekosystem kollapsa. Både grundläggande odlingskunskaper och god kännedom om sitt närområde kan därför vara viktig kunskap att skicka med.

Barn är unika

För att ta ner alla dessa ambitioner på jorden behöver vi en skola som ger alla barn möjlighet att känna att de klarar saker, och har något att bidra med. Skolans kunskapskriterier får nu kritik för att de i stället ställer för höga krav på abstrakta förmågor hos alla vilket bidrar till utslagning av elever. Ingen utvecklas optimalt av att hela dagarna misslyckas med något man är tvingad att göra och sedan få ett kvitto i slutet av varje termin i form av F i betyget.

Men stridsropet bör inte lyda ”Bort med analysförmågan” utan ”Utmaningar och stöd på rätt nivå, för alla.” Alla barn måste inte kunna exakt samma saker samtidigt. Utöver en gemensam grundnivå behöver skolan ge utrymme för elevers egenart och låta de praktiskt, empatiskt eller filosofiskt begåvade blomstra, likaväl som de matematiskt sinnade.

Barn är inte identiska kuggar i ett maskineri vi är tvungna att mata, utan unika trådar i en gemensam väv. Den väven arbetar vi fram tillsammans och av mångfald blir den starkare.