Skamligt att vräkningar leder till att hundratals barn förlorar sitt hem varje år

Hur kan det finnas barn utan hem i Sverige? Gång på gång slår mig tanken att vi har barn i vårt land som inte har ett riktigt hem eller en trygg bostad. I en välfärdsstat som Sverige slår vi oss för bröstet när vi pratar om hur bra vi har det, och det ska vi verkligen inte glömma eller vara otacksamma för. Men när vi tittar lite under ytan så kan vi märka att allt inte står rätt till. På pappret har alla barn rätt till ett tryggt hem. Barnkonventionen säger att barnet ska ha rätt till ett hem, lek, vila och fritid, men i verkligheten vräks fler barnfamiljer än på många år.

Vräkningarna ökar

År 2007 presenterade regeringen en nollvision för vräkningar av barn som en del av sin samlade strategi mot hemlöshet. Mellan år 2008 och 2016 kan vi se att vräkningar som berör barn minskade, från drygt 700 barn till 400 barn. Men sedan 2016 har kurvorna vänt uppåt igen. År 2022 tvingades 575 barn få uppleva att båda eller någon av deras föräldrar blev av med sin bostad. Det är en ökning med 126 barn jämfört med 2020 och det är den högsta siffran sedan 2012. Detta är alldeles för många barn och barnfamiljer. Det är främst familjer med långvariga ekonomiska problem som drabbas av vräkningar. Under 2022 rörde tre av fyra vräkningar ensamstående föräldrar och bland dessa var kvinnor mest utsatta.

I dag vräks en tredjedel av barnfamiljerna på grund av en skuld på mindre än 10 000 kr, men i några fall har barnfamiljer blivit vräkta på grund av en hyresskuld på 600 kr. Detta är en stor skam för Sverige och vår tro på välfärdsstaten. Vi kan bättre än detta.

Under 2022 rörde tre av fyra vräkningar ensamstående föräldrar och bland dessa var kvinnor mest utsatta.

En del av ökningen de senaste åren tror man beror på att hyresvärdar avvaktade med att vräka familjer under pandemin, och det ser vi nu en del av konsekvensen av. Men det är inte hela sanningen eller bilden då vi redan 2019 kunde vi se att vräkningarna börjat öka.

Fånga upp problemet tidigt

För att vi ska vända den här utvecklingen krävs det samverkan mellan kommuner och hyresvärdar på lokal nivå, så att man kan fånga upp problemen så tidigt som möjligt. Det bästa är om parterna kan lösa situationen innan skulden växer och utan att ärendet går vidare till Kronofogden.

Det finns flera bra exempel där både socialtjänsten och andra myndigheter på lokal nivå samverkar med hyresvärdarna för att finna en hållbar och stabil lösning, som inte innebär att familjen ”hamnar på gatan”. Dessa initiativ kostar samhället mycket mindre pengar än konsekvenserna av att barn växer upp utan ett tryggt hem.

Sann förändring krävs

Kronofogden har i början av 2023 fått i uppdrag av regeringen att stärka den lokala samverkan mellan hyresvärdar och socialtjänst kring det vräkningsförebyggande arbetet. Men här krävs mer åtgärder och riktlinjer än vad vi tidigare har sett. Kronofogden behöver få och faktiskt utfärda föreskrifter och riktlinjer för hur kommunerna ska arbeta förebyggande.

Regeringen kan inte nöja sig med att över 500 barn förlorar sitt hem varje år, utan vi kräver att rätt resurser ges till Kronofogden och kommunen för att det förebyggande arbetet ska leda till sann förändring.