SD: Nu sjösätter vi en sjöfartsreform tillsammans med regeringen

Det är väl känt att Socialdemokraterna under sina åtta år vid makten inte gjorde mycket för svensk sjöfart. År 2019 firade dåvarande infrastrukturminister Tomas Eneroth glatt att flottan av svenskflaggade fartyg uppgick till 100 stycken. Det är gångt ifrån de 400 svenskflaggade fartyg som Sveriges redareförening pekade ut i manifestet Ja till svensk sjöfart. Tyvärr kan vi notera att siffran fortfarande står och stampar runt 100 fartyg. Detta vill vi tillsammans med regeringen ställa till rätta.

Stärk beredskapen

En väl fungerande sjöfart är avgörande för svensk utrikeshandel och varuförsörjning. En ungefärlig uppskattning är att 85–90 procent av varorna transporteras på fartyg under någon del av transportkedjan. Sjöfarten måste fungera såväl i fredstid som i tider av kris och krig.

Det är lätt för den oinvigde att glömma bort att det i Sverige finns ett drygt hundratal hamnar, varav ett 50-tal är utpekade som allmänna hamnar enligt Sjöfartsverket.

Därför har regeringen tillsammans med oss sverigedemokrater nyligen tillsatt en utredning vars syfte är att lämna förslag till hur vi ska kunna öka den svenska sjöfartens konkurrenskraft och samtidigt stärka beredskapen. Som ett första steg kommer utredaren att analysera stämpelskatt och tonnagebeskattning.

När det gäller stämpelskatten fastlägger skatteutskottet att då kostnader för investeringar inom sjöfartsnäringen kan uppgå till stora belopp kan också stämpelskatten innebära stora kostnader för företagen. Utskottet utesluter inte att den kostnadsökning som stämpelskatten innebär för företagen kan ha en negativ inverkan på företagens möjlighet till en omställning till mer hållbara investeringar.

Ohållbar beskattning

Ingen skatt motsvarande stämpelskatten tas ut i flera av de länder där svenska rederier har valt att registrera sina skepp i stället. Detta gäller exempelvis Danmark, Norge, Finland och Nederländerna. Trafikanalys konstaterar i en rapport att stämpelskatten innebär att ägare av skepp i det svenska registret har högre kostnader för att finansiera köp, vilket ger dem en ekonomisk konkurrensnackdel jämfört med ägare av skepp registrerade i många andra länder. Det är inte hållbart.

Tonnagebeskattningssystemet utgör ett statligt stöd. Skatteutskottet slår fast att systemet innebar att svensk sjöfart fick större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler. Utskottet anser att en stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för att kunna öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader, att flytta allt fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn. I betänkandet understryks att regeringen, när systemet infördes, uttalade att avsikten var att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen. Nu gör vi detta och ser även över möjligheterna att utveckla systemet.

Prioritera svensk sjöfart

Det är lätt för den oinvigde att glömma bort att det i Sverige finns ett drygt hundratal hamnar, varav ett 50-tal är utpekade som allmänna hamnar enligt Sjöfartsverket. De allmänna hamnarna står för majoriteten av all trafik mätt i fraktat gods och passagerare. Utöver dessa hamnar tillkommer ett antal industrihamnar av varierande storlek tätt sammankopplade till närliggande industri med ett begränsat antal godsslag. Det är sålunda hög tid att prioritera svensk sjöfart och påbörja dess reformering.