Säpo varnar för att myndigheter förbiser utländska kopplingar vid rekrytering

Många myndigheter upplever att det är problematiskt att ifrågasätta en arbetssökandes koppling till ett annat land. Därför vill Säkerhetspolisen att föreskrifterna om prövningar till säkerhetskänsliga tjänster ska skärpas. "En persons anknytning till ett annat land kan vara en sårbarhet", säger Karin Lutz, Säpo.

Kina, Iran och Ryssland har pekats ut som de största säkerhetshoten av Säpo.
Kina, Iran och Ryssland har pekats ut som de största säkerhetshoten av Säpo. Foto: Maja Suslin/TT

Det är känsligt att lyfta en arbetssökandes kopplingar till främmande makt utan att framstå som diskriminerande, anser många myndigheter. Det kan handla om dubbelt medborgarskap, en utländsk partner, långa bosättningar utomlands eller frekventa besök i ett annat land som anses vara ett säkerhetshot.

Men vid rekrytering till säkerhetskänsliga tjänster kan inte en koppling till vissa länder vare sig förbises eller tas lätt på. Det anser Säkerhetspolisen som vill se en skärpning och förtydligande av regelverket.

Flera fall som Säkerhetspolisen känner till berör personer som genom äktenskap eller samboförhållanden har släktingar i ett för Sverige antagonistiskt land. 

– Vi på Säkerhetspolisen har fått många indikationer från de verksamhetsutövare som genomför säkerhetsprövning att de saknar tydlighet i säkerhetsprövningsprocessen avseende personers koppling till andra länder, säger Säpos presstalesperson Katarina Lutz, i en skriftlig kommentar, till Altinget.

Säkerhetspolisen vill att reglerna för säkerhetsprövning förtydligas så att kraven på att underlagen i prövningen är tillräckliga ska ligga hos den person som prövas, det vill säga inte hos myndigheten. Enligt Säkerhetspolisen är det i dag så att otillräckliga bakgrundsunderlag snarare leder till att en arbetssökande blir godkänd i säkerhetsprövningen, än underkänd.

Säpo vill att det blir tydligt i föreskrifterna att otillräckliga och otillförlitliga underlag är ett hinder mot godkänd säkerhetsprövning, enligt en hemställan som myndigheten har skickat in till justitiedepartementet.

– Att utnyttja eventuella sårbarheter hos personer som arbetar inom skyddsvärd verksamhet och på så sätt förmå dem att överlämna säkerhetsskyddsklassad information är ett väl dokumenterat tillvägagångssätt för främmande makt. En persons anknytning till ett annat land kan vara en sårbarhet, säger Katrin Lutz.