Så här vill Moderaterna lösa sjukvårdens problem efter valet

Flera opinionsmätningar från bland andra Novus visar att hälso- och sjukvården fortsätter att vara en av svenska folkets viktigaste valfrågor.

Fram till riksdagsvalet i september intervjuar Altinget alla riksdagspartiers sjukvårdspolitiska talespersoner om vad de själva tycker är den viktigaste sjukvårdsfrågan under valrörelsen.

”Strukturellt fel”

Moderaternas sjukvårdspolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönwall tycker att det är dags att Sverige lär av de nordiska grannländerna som har organiserat sin hälso- och sjukvård på i hennes mening ”mer effektiva sätt”.

– Det finns ett strukturellt fel i den svenska sjukvården sett till vilka skattepengar som åker in i systemet och hur mycket sjukvård vi får i jämförelse med andra länder. Fokus borde i betydligt högre grad ligga på saker som att lösa flöden, administration och frigöra patienttid, säger hon till Altinget.

Hon syftar till en studie på produktionsskillnader hos de nordiska ländernas sjukvårdssystem som gjorts av professor Clas Rehnberg, Karolinska insitutet (KI), på uppdrag av Svenskt näringsliv. 

Nationell vårdportal

Enligt Camilla Waltersson Grönwall är vårdköerna ”självklart” ett gigantiskt problem.

– Och det är ju alla eniga om. Frågan är hur man ska lösa saken. Dessutom ser vårdköerna och vårdplatsbrist väldigt olika ut i landet vilket man också måste ta hänsyn till i analysen, säger hon.

Moderaterna vill öppna upp systemet och att alla patienter ska ha rätt att söka vård var i landet de själva vill.

– Regionerna ska vara skyldiga att informera om köer i andra regioner. Det måste upprättas en nationell vårdportal, inte per region.

Privata sjukförsäkringar avlastar vårdköerna

Waltersson Grönwall konstaterar att det är många skruvar som måste skruvas på för att förbättra förutsättningarna för svensk hälso- och sjukvård. Och här kommer frågan om regler för privata vårdgivare och regiondrivna vårdgivare in. Det är ingen hemlighet att Moderaterna till exempel vill att människor ska få möjligheten till snabbare vård med hjälp av privata sjukvårdsförsäkringar.

– Det är inte de privata sjukvårdsförsäkringarna som är problemet, tvärtom. Det verkliga problemet är att vårdköerna är för långa. Då är det inte så konstigt att behovet av privata sjukvårdsförsäkringar växt fram.

Är det inte orättvist att de som kan betala för en försäkring får snabbare vård?

– De privata vårdgivarna måste redan i dag till en viss del prioritera sin verksamhet till de största vårdbehoven. Att de sedan ger vård till försäkringspatienter avlastar vårdköerna eftersom de människorna faktiskt får vård när de behöver den.

Tomma operationssalar

En annan lösning på hur vårdköerna kan minska är om redan befintliga resurser användes mer effektivt, enligt Camilla Waltersson Grönvall.

– Ta alla dessa operationssalar. Det finns många operationssalar runtom på sjukhusen som står tomma stora delar av dygnet. Låt de privata verksamheterna få komma in och använda lokalerna. Det skulle vara en mer effektiv resursanvändning, säger hon.

Kvinnor behandlas sämre

Det finns många områden inom hälso- och sjukvården som engagerar Camilla Waltersson Grönwall, men några områden ligger henne extra varmt om hjärtat såsom ”kvinnosjukdomar” som endometrios, fibromyalgi och graviditetsrelaterade sjukdomar och brist på jämställdhet.

– Don't get me started. Det finns forskning som visar att kvinnor blir sämre behandlade, får billigare och mindre påkostade behandlingar och att många måste överdriva sina symptom för att få hjälp, säger hon.

– Men män får dyrare behandlingar och utredningar, och många mediciner är utprövade för män trots att kvinnor och män kan reagera olika på behandlingar. Och kvinnor hänvisas oftare till psykiatrin.

Om du måste välja en sjukvårdsfråga som är viktigast just nu, inför valet, vilken väjer du då?

– Barncancervården. Cancer är en folksjukdom och som berör oss alla. Alla kommer att drabbas, på ett eller annat sätt. Får man inte själv en diagnos känner vi någon som få det.

– Sverige ska gå i bräschen för barncancervården, både genom att rädda liv men också inom rehabilitering och se till att barnen får ett bra liv efter cancer. Så är det inte idag. Vi kan konstatera att cirka 85 procent överlever, men det är många som får svåra skador och en försämrad livskvalité.