Riksbanken bör inte knäcka hushållen

Torsdagens räntebesked blev som väntat, Riksbanken utlyste att styrräntan höjs till tre procent och att vi bör förvänta oss ytterligare höjningar innan våren är över. Riksbanken kommer även börja sälja statsobligationer i en ambition att stärka kronkursen, en åtgärd som höjer konkurrensen på en redan skör svensk lånemarknad. Den nya riksbankschefen Erik Thedéen fortsätter den åtstramande kursen som Stefan Ingves spikat.

Penningpolitiken har idag en negativ effekt på den svenska ekonomin på ett sätt som vi inte sett sedan 90-talet. Allt fler hushåll får dubblade lånekostnader och konjunkturinstitutet spår att den svenska ekonomin kommer krympa 2023. Föga tyder på att den utbudsdrivna inflationen är på väg bort. Kritiken mot hur Riksbanken använder sitt mandat växer allt bredare, exempelvis i DN, SR och SvD.

Löneförhöjningen blir en bråkdel

Riksbanken hävdar i sin tur att den måste vara offensiv för att inflationsförväntningarna inte ska bli permanenta, något som traditionellt sker genom att löner och priser börja följa varandra i en så kallad löne- och prisspiral. Den löneutveckling som skulle krävas finns däremot inte idag. Industrifacken har valt att gå Riksbankens inflationsoro till mötes och det inledande lönekravet är därför låga 4,4 procent. Ett krav som i sin tur kommer förhandlas ned. Resultatet blir en bråkdels lönehöjning i jämförelse med den ökning på 12,3 procent som konsumentprisindex avslutade året på.

Även regeringen har gått Riksbanken till mötes. Ett av Moderaternas vallöften var ett pausat amorteringskrav för hushållen. Finansmarknadsministern har tassat runt frågan i månader, men avslöjade i DN förra veckan att det inte blir en amorteringspaus. Detta kort efter att den nya riksbankschefen varnat om digra konsekvenser ifall amorteringskravet skulle slopas.

Svenska hushåll har med andra ord tur om de genom lönerörelsen kompenseras för ens en tredjedel av höjda kostnader för mat, energi, hyra och ränta. Från regeringen väntar ingen hjälp med bolån och ett försumbart litet elstöd. Thedéen har från fack och regering fått den återhållsamhet som önskats.

Inget görs åt inflationen

Detta i kombination med Riksbankens åtstramningar bromsar svensk ekonomi hastigt, men inget görs åt de faktorer som driver inflationen. Höjda räntor stoppar inte kriget i Ukraina, en trasig europeisk elmarknad eller hindrar företag från att fortsätta höja priser. Väldigt lite tyder på en betydande avmattning av inflationen i närtid. Riksbanken har ett starkt mandat, men om åtgärderna inte löser problemen de påstår sig fixa riskerar de urholka Riksbankens förtroende.

Arena Idé släppte nyligen rapporten ”Den svåra inflationen” av Elisabeth Lindberg som är en genomgång av vad vi kan lära oss från tidigare kriser. Inflation har historiskt bekämpats med fler medel än enbart penningpolitik. I dag sitter regering och riksdag på läktaren - att bekämpa inflation anses vara fråga för Riksbanken. Norge, Tyskland och Frankrike är exempel på europeiska länder där politiken idag ingriper i prisutvecklingen av bland annat el och hyror för att dämpa inflationen.

Thedéen har knappt börjat som riksbankschef men har redan målat in sig i ett hörn. Arvet Ingves lämnat är åtgärder som visat sig lika destruktiva som olämpliga. Thedéen behöver hitta en ny väg framåt. Riksbanken bör snarast snarast möjligt sluta höja räntan och avbryta säljandet av statsobligationer för att inte knäcka svenska hushåll och ekonomin. Thedéen riskerar annars bli Sveriges sista självständiga riksbankschef.