Debatt

Replik: ”Trafikverket är ett hinder för ett effektivt väg- och järnvägsunderhåll”

Studerar jag de flertalet rapporter och granskningar som Riksrevisionen har gjort av Trafikverkets verksamhet ser jag en nästan total avsaknad av kostnadskontroll. Det skriver Patrik Jönsson (SD), ledamot i trafikutskottet, i en replik.

Gång efter annan har Riksrevisionen fastslagit att underhåll av järnvägar blivit dyrare än vad som avtalats, skriver debattören. 
Gång efter annan har Riksrevisionen fastslagit att underhåll av järnvägar blivit dyrare än vad som avtalats, skriver debattören.  Foto: Johan Nilsson/TT
Patrik Jönsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I en debattartikel från den 4 maj vänder sig Nils Paul från Svenskt näringsliv till mig och tar upp ”Att efter tolv år riva upp myndighetsreformen tror vi inte är rätt väg för att komma till rätta med underhållsskulden, varken på väg eller järnväg.”, en uppfattning som jag inte delar. Det är snarare förvånande att Svenskt näringsliv inte ser att Trafikverket i dess nuvarande form är ett hinder för både ett effektivt väg- och järnvägsunderhåll likväl som kostnadseffektiva investeringar i väg- och järnvägsinfrastrukturen.

Läs också

Effektivisera Trafikverket

Låt mig börja med att ge bilden av hur Trafikverket efter sammanslagningen av Vägverket och Banverket har utvecklats rent personellt. Sedan sammanslagningen 2010 har Trafikverket utvecklats till en byråkratisk koloss där Trafikverket tillåtits svälla med 3 142 nya tjänster, sålunda hela 46 procent fler anställda mellan 2010 och 2020. En myndighet som nu är bland de särklass största i Sverige med sina över 10 000 anställda. Att Trafikverket måste effektivisera sin verksamhet och låta mer pengar gå direkt till underhåll och investeringar i stället för till fler tjänstemän är åtminstone uppenbart för mig.

Studerar jag de flertalet rapporter och granskningar som Riksrevisionen har gjort av Trafikverkets verksamhet ser jag en nästan total avsaknad av kostnadskontroll. Gång efter annan har Riksrevisionen fastslagit att både underhåll av väg- och järnvägar blivit dyrare än vad som avtalats vilket även gäller investeringar. Låt mig bara nämna Förbifart Stockholm som ett av många talande exempel. För mig är det uppenbart att den kritik som lyfts fram av Riksrevisionen måste tas på allvar. Svenskt näringsliv kan inte ha missat alla granskningar som har gjorts och som visar på alldeles för höga avvikelser mellan när ett kontrakt tecknas och den slutliga kostnaden för underhållskontrakt likväl som investeringsprojekt.

Jag ser att experimentet med ett sammanslaget trafikverk nu har nått vägs ände. Jag är övertygad om att en uppdelning och därmed en återgång till ett separat vägverk och ett separat banverk är rätt väg att gå.

Att hushålla med skattebetalarnas pengar är statens skyldighet och här anser jag att Trafikverket har misslyckats.

Värna skattebetalarnas pengar

Låt ett nytt banverk driva underhåll i egen regi motsvarande en omfattning av Infranord AB:s andel av underhållet. Ska Banverket bedriva eget underhåll måste en tillräcklig volym finnas för att det ska bli lönsamt och professionellt. I praktiken bör detta enklast ske genom att Infranord AB går upp i Banverket, varefter Infranord AB avvecklas. Genom att staten bedriver underhåll i egen regi återställs de naturliga karriärvägarna i verket och kompetensen hålls lättare kvar.

Med ökad kompetens och kännedom om anläggningen menar jag att bättre upphandlingar kan genomföras och där den slutliga kostnaden inte skenar iväg så som nu sker med underhållskontrakten likväl som investeringsprojekten. Att hushålla med skattebetalarnas pengar är statens skyldighet och här anser jag att Trafikverket har misslyckats. Min förhoppning är att även Svenskt näringsliv delar uppfattningen att vi ska värna skattebetalarnas pengar likväl som att få ut mest möjlig verksamhet till medborgarna snarare än ytterligare tjänstemän till ett dysfunktionellt trafikverk.

Läs tidigare inlägg i debatten

Inget blev bättre med avregleringen av järnvägsunderhållet
Järnvägen är ett system snarare än en marknad. Därför vore det inte mer än rätt att staten själv kan bestämma vem som ska sköta underhållet av den anläggning man är satt att förvalta, skriver Jens Holm (V), ordförande riksdagens trafikutskott.

Replik: Att återförstatliga järnvägsunderhållet löser inga problem
Standarden på järnvägen kommer att försämras ytterligare de kommande tolv åren. Detta försöker Seko, Jens Holm med flera att härleda till konkurrensutsättningen av järnvägsunderhållet. Men alla empiriska underlag talar för motsatsen, skriver Robert Röder, ordförande Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer och Lars Redtzer, chef branschutveckling Byggföretagen, i en replik.

Replik: Utveckla marknaden för järnvägsunderhåll
Det klokaste vore att tillvarata företagens kompetens, såväl i Sverige som utomlands för att utveckla underhållet av järnvägarna, menar Nils Paul vid Svenskt Näringsliv.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget