Debatt

Replik: ”Fel att tvinga handeln ta emot kontanter”

Kontantupprorets förslag om att tvinga butiker att ta emot kontanter bygger på ett grundläggande feltänk om att privata aktörer ska ta kostnaderna för kontanthanteringen. Det finansiella ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur ska i stället ligga på staten, skriver Bankomats vd Nina Wenning i en replik.

Handeln och andra näringsidkare har redan belastats hårt av den snabba nedmonteringen av kontantinfrastrukturen, eftersom det har blivit både svårare och mer kostsamt att få tag på växelpengar och lämna in dagskassor, skriver debattören.
Handeln och andra näringsidkare har redan belastats hårt av den snabba nedmonteringen av kontantinfrastrukturen, eftersom det har blivit både svårare och mer kostsamt att få tag på växelpengar och lämna in dagskassor, skriver debattören. Foto: Riksbanken
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Läs också

Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, lyfter i en debattartikel (29/6) två problem med att kontanthanteringen i samhället monteras ner.

Kontantupproret tycker det är särskilt problematiskt med de handlare som inte tar emot kontanter och förespråkar därför en ny lag som tvingar butiker och serviceinrättningar att hantera kontanter. Det tror jag är fel väg att gå.  

Det första problemet är att en miljon svenskar är i digitalt utanförskap och saknar tillgång till alternativa betalsätt. Det andra problemet är risken för att utsättas för någon typ av attack eller hamna i en kris som gör att den digitala betalinfrastrukturen slås ut. Så långt är jag och Björn Eriksson eniga. I ett säkert och inkluderande samhälle är kontanter en nödvändighet.

Kontantlag fel väg att gå

Kontantupproret tycker det är särskilt problematiskt med de handlare som inte tar emot kontanter och förespråkar därför en ny lag som tvingar butiker och serviceinrättningar att hantera kontanter. Det tror jag är fel väg att gå.

Jag vill börja med att ge lite perspektiv på problemet. Enligt statistik från Svensk Handel tar hela 93 procent av alla dagligvaruhandlare emot kontanter i dag. För hela detaljhandeln, inkluderat sällanköpshandeln, är siffran 88 procent. Vi är helt klart i en utveckling där fler butiker väljer att bli kontantfria, men fortfarande finns goda möjligheter att få tag på mat, apoteksvaror och annat livsnödvändigt med kontanta medel.

Vem ska ta kostnaden?

Med det sagt, så är min främsta invändning mot en tvingande lagstiftning gentemot handeln att det bygger på ett grundläggande feltänk om att det är privata aktörer som ska ta kostnaderna för kontanthanteringen.

Handeln och andra näringsidkare har redan belastats hårt av den snabba nedmonteringen av kontantinfrastrukturen, eftersom det har blivit både svårare och mer kostsamt att få tag på växelpengar och lämna in dagskassor.

Kontanthanteringen är samhällsviktig, och det borde därför vara självklart att det finansiella ansvaret för den ska ligga på staten och inte på marknadsaktörer.

Det kan också ifrågasättas om tvingande lagstiftning gentemot butiker skulle fungera. I Storbritannien har en oberoende utredning visat att lagstiftning inte är det mest effektiva sättet att upprätthålla kontanthanteringen, eftersom det kan motverka kommersiella incitament.

Våra förslag

Den brittiska utredningen anser i stället att staten bör göra det mer lönsamt för företag att acceptera kontanter som betalning. Det är också den linjen som Bankomat tror på och jag har tre konkreta förslag på vad den svenska staten kan göra.

  1. Subventionera värdetransporter och uppräkning av kontanter. Om värdebolagens kostnader sänks kommer de i sin tur att ta ut lägre avgifter från handeln för hantering av dagskassor och växelpengar.
  2. Erbjud handeln full ersättning för hämtning av dagskassor en gång i veckan. Det skulle minska risken för att handlare av ekonomiska skäl slutar hantera kontanter.
  3. Finansiera installationen av säkra kassasystem i butiker. Det skulle dels minska handlarnas oro för rån av kontantkassor, dels omöjliggöra misstag när personal hanterar kontanter.

Kontanter är viktiga för människor i digitalt utanförskap och för Sveriges krisberedskap. Nu gäller det att vår regering och riksdag stöttar de privata företag som vill bidra till att kontanthanteringen ska fungera.

 

Nämnda personer

Björn Eriksson

Ordförande Riksidrottsförbundet, ordförande Kontantupproret
Civilekonom (Handelshögskolan i Stockholm, 1968), hedersdoktor Linköpings universitet

    E-post Politik på allvar

    Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget