Kontantupproret: Bankkrav räcker inte när handeln vägrar kontanter

Sverige är det land i världen där kontanterna minskat allra mest. Till skillnad från omvärlden saknar vi en lagreglering av kontanterna som betalmedel. 

Om kontanterna försvinner drabbar det främst de runt en miljon människor i Sverige som enligt Internetstiftelsen lever i digitalt utanförskap. Det handlar om äldre, funktionshindrade och socialt utsatta grupper som kommer att få svårt att klara sin vardag utan kontanter. Det andra stora bekymret är vår samhällsberedskap.

Kravet på bankerna löser inte problemet när handeln vägrar kontanter.

Vad gör vi om de digitala systemen inte fungerar, exempelvis vid en hackerattack eller om vi utsätts för ett angrepp från främmande makt? Utan kontanter kan vi då inte handla mat, bensin, läkemedel och andra förnödenheter. Ett scenario som under våren tagits upp i SVT:s program ”Samhällskollaps”.

Kontantfria zoner

Kontantupproret är ett nätverk som samlar folkrörelser och organisationer som med oro sett utvecklingen för kontanterna i Sverige. Det är pensionärsorganisationer, representanter för konsumenter, småföretagare och landsbygden. Tillsammans har vi under lång tid fört diskussioner med både beslutsfattare och berörda aktörer om kontantfrågan.  

De allra flesta förstår värdet i att kontanterna finns kvar. För ett par år sedan beslutade en nästan helt enig riksdag om en lagreglering av bankernas skyldighet att tillhandahålla kontantservice i hela landet. Bakgrunden var att bankerna genom att stänga ner kontantservicen på många mindre orter i praktiken omöjliggjort kontantanvändning där. Den lagen var ett viktigt steg – framför allt att politiken såg problemet och tog ansvar för frågan. 

Tyvärr visar det sig nu ett par år senare att den regleringen inte var tillräcklig. Kravet på bankerna löser inte problemet när handeln vägrar kontanter. Det införs ”kontantfria” zoner som utestänger människor. Den nedåtgående trenden fortsätter.

Så gör andra länder

Det är nu dags att slå näven i bordet och göra något. Vi ser ingen annan lösning än att det måste till en lagstiftning om kontanter som legalt betalmedel. Det innebär då att kontanter ska accepteras som betalning i handeln. En liknande slutsats har även Riksbanken uttryckt.  

Vi har gjort en internationell utblick över hur kontanterna är reglerade i andra länder. 

Inom EU och eurozonen är det Europeiska centralbanken (ECB) som ansvarar för kontantfrågan. Där lyfter man särskilt den sociala dimensionen och att alla medborgare ska få vara inkluderade i samhället, även äldre, funktionsvarierade och socialt utslagna. 

I USA har delstaten New York gått i spetsen och infört en hård reglering som ger höga böter mot restauranger och butiker som inte tar emot kontanter. Även delstaterna Philadelphia, New Jersey och San Fransisco har infört liknande lagar. 

I våra nordiska grannländer Norge och Danmark är utvecklingen liknande den i Sverige med en ökning av digitala betalningar. I dessa båda länder finns en lagreglering av kontanterna. Alla butiker ska acceptera kontanter, men det görs undantag bland annat nattetid.

Lagförslag presenteras i Almedalen

Kontantupproret har, utifrån dessa internationella erfarenheter och i samråd med våra medlemsorganisationer, tagit fram ett eget förslag till lagstiftning för kontanterna. Lagförslaget syftar till att säkra kontanterna som betalmedel och att vi gör det på ett sätt som fungerar för såväl handeln som andra aktörer. 

Den 6 juli arrangerar Kontantupproret ett seminarium i Almedalen med rubriken ”Dags för en lag som säkrar kontanterna?”. Där kommer vi att presentera förslaget, motiven och de avvägningar som ligger till grund. Allmänheten är välkommen att lyssna och vi vill göra detta i bred dialog. 

Det är dags att agera. Vi behöver en lag som säkrar våra kontanter.