Rekordmånga nya väljare i höst – kan gynna vänstersidan

GRAFIK. Det blir fler förstagångsväljare än någonsin i årets riksdagsval. Gruppen med nya svenskar är också stor. Tillsammans utgör de båda grupperna nästan en tiondel av alla som får rösta – och tendensen hos dessa är att rösta vänster.

Fler förstagångsväljare än någonsin och en stor grupp nya svenskar sedan förra valet. Tillsammans står de för en tiondel av väljarna.
Fler förstagångsväljare än någonsin och en stor grupp nya svenskar sedan förra valet. Tillsammans står de för en tiondel av väljarna. Foto: Erik Mårtensson och Johan Nilsson/TT
Axel Hyttnäs Telin

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) kommer hela 430 000 förstagångsväljare att kunna rösta i valet i september. Det är 40 000 fler än 2018 års rekord.

Henrik Ekengren Oscarsson leder Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.
Henrik Ekengren Oscarsson leder Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

SVT:s vallokalundersökning från det senaste riksdagsvalet visar hur gruppen tenderar att lägga sina röster.

S fick 22 procent av förstagångsväljarnas stöd, jämfört med 28 procent i riksdagsvalet.

– Socialdemokraterna gjorde sin vana trogen ett sämre val än vanligt hos väljargruppen, medan V och C gjorde bättre ifrån sig, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till Altinget.

Precis som S var SD mindre populära bland förstagångsväljarna. I valet fick partiet 17,5 procent – men partiet lockade bara runt 12 procent av de yngsta väljarna.

– En del tror att SD fortfarande är starka i gruppen, men det var ett tag sedan, främst valen 2006 och 2010, säger Ekengren Oscarsson.

Tydligare vinst

Valnatten 2018 blev en långdragen rysare för båda blocken. Hade förstagångsväljarna fått bestämma på egen hand hade V, S, MP och C samlat 51 procent och en något tydligare vinst, jämfört med högeroppositionens 47 procent.

Fakta

Valårets förstagångsväljare är födda mellan den 10 september 2000 och den 11 september 2004.

Årskullen beräknas vara runt 430 000 personer.

Nya svenskar

En annan grupp som också får rösta för första gången i ett svenskt val är de som fått medborgarskap under de senaste fyra åren.

Under perioden 1 oktober 2018–31 mars 2022 har 271 720 personer fått svenskt medborgarskap, enligt siffror från SCB. Hur många fler som hinner få medborgarskap innan den 12 augusti, det datum då röstlängden spikas, går inte att säga.

Stark väljargrupp för S

SVT:s sammanställning har ingen statistik på partisympatier bland nytillkomna från utlandet.

Däremot visar vallokalundersökningen från 2018 vad gruppen ”personer som är uppväxta i utlandet” som helhet röstade på.

Om alla personer som vuxit upp utanför Sverige fått bestämma skulle Socialdemokraterna fått 38 procent, det vill säga hela tio procentenheter mer än riksresultatet.

Tillsammans med V, MP och C fick blocket hela 57 procent. L, KD, M och SD fick bara ihop 42 procent.

Fakta

Mellan den 1 oktober 2018 och den 31 mars 2022 har 271 270 personer fått svenskt medborgarskap.

Grafen visar inte endast vad nyanlända röstade på i förra valet, utan vad alla som vuxit upp utomlands tenderade att rösta.

Var tionde röstberättigad

Runt 7,5 miljoner kommer att få rösta i valet, enligt en prognos från SCB. Tillsammans utgör förstagångsväljarna och de nya medborgarna nära en tiondel av väljarna.

Ivriga att rösta

I hela riket landade valdeltagandet förra gången på drygt 87 procent. Även förstagångsväljarna visade att de var ivriga att gå och rösta. Strax över 86 procent av den gruppen gick till vallokalerna.

– I den meningen var det ett lyckat val. Har man väl börjat rösta är det stor sannolikhet att man fortsätter, säger Ekengren Oscarsson.

Stora variationer

De som har vuxit upp utomlands är en brokig grupp, vilket gör att det finns stora variationer när det kommer till valdeltagande.

Enligt Henrik Ekengren Oscarsson finns det ett samband mellan kulturellt avstånd och valdeltagande.

– Statistiskt sett är det så att ju längre bort från Sverige en grupp har sina rötter, desto lägre är valdeltagandet i den gruppen.

Läs också

Nämnda personer

Henrik Ekengren Oscarsson

Professor i statsvetenskap och ledare Svenska valforskningsprogrammet
Doktor i statsvetenskap (Göteborgs uni. 1998)

    E-post Politik på allvar

    Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget