Ny mandatfördelning kan avgöra kandidaters riksdagsöde

Riksdagens 349 platser består av två olika typer av mandat. 310 av platserna är så kallade fasta mandat. Hur många sådana det finns i varje valkrets i ett riksdagsval fastställs av Valmyndigheten: Ju fler röstberättigade – desto fler fasta mandat.

– Vi tittar på hur många röstberättigade det är i valkretsarna den 1 mars ett valår. Det ligger till grund för hur många fasta mandat det blir per valkrets, säger Henrik Franzon, statistiker på Valmyndigheten, till Altinget.

Utjämningsmandat

I höstens val påverkas fyra av valkretsarna av den nya fördelningen. Stockholms län och Uppsala får ett extra fast mandat vardera, medan Västerbotten och Västra Götalands östra förlorar var sitt fast mandat.

Men i mandatpotten som partierna kämpar om finns också 39 utjämningsmandat. De fördelas mellan partierna så att den totala mandatsumman ska bli proportionerlig i förhållande till valresultatet. Därför kan kandidater för de partier som har fått ”för få” mandat ändå komma in in i riksdagen.

Vilka som kommer in på utjämningsmandaten avgörs av i vilken valkrets partierna har sitt högsta jämförelsetal efter fördelningen av de fasta mandaten (se faktaruta). Det kan alltså bli så att Västerbotten och VG Östra ”får tillbaka” sina förlorade fasta mandat i fördelningen av utjämningsmandaten.

– Det går inte att säga hur många mandat som blir tilldelade varje valkrets förrän valet har avgjorts. Det beror på röstfördelningen mellan partierna, säger Franzon.

Vem kommer in?

Hur många fasta mandat respektive valkrets har påverkar alltså inte den totala mandatfördelningen eller majoritetsförhållandena partierna emellan. Däremot kan det avgöra vilka ledamöter som väljs in.

Altinget har räknat på hur det skulle ha sett ut om 2022 års fördelning av fasta mandat hade använts i riksdagsvalet 2018. Då hade Miljöpartiet fått ett fast mandat i Uppsala och Moderaterna ytterligare ett fast mandat i Stockholms län. Men båda de ledamöter som mandaten skulle ha gått till kom in ändå på utjämningsmandat.

Västra Götalands östras sista fasta mandat 2018, som alltså försvinner 2022, gick till socialdemokraten Erik Ezelius. Men också han hade kom in på ett utjämningsmandat

I Västerbotten däremot gick det sista fasta mandatet 2018 till Elisabeth Björnsdotter Rahm (M). Hade den nya mandatfördelningen gällt för fyra år sedan hade hon inte fått en riksdagsplats. I stället hade Harald Hjalmarsson (M) i Kalmar län kommit in på ett utjämningsmandat.

Hoppfull

Björnsdotter Rahm står återigen som andranamn för Moderaterna på Västerbottens riksdagslista.

Att Västerbotten förlorar ett fast mandat, tror du att det påverkar dina chanser att komma in?

– Det kan man aldrig säga. Det är väljarna som väljer. Det är inte säkert att S eller V får samma antal mandat. Jag kommer givetvis att kämpa för att få ett utjämningsmandat så att vi kommer in. Med de opinionssiffror vi har i dag ser det ganska bra ut, säger hon till Altinget.

Klart är i alla fall att hon hoppas på en riksdagsfortsättning.

– Det är min ambition. Blir det inte så, då är det ju så. Jag gör vad jag kan för att påverka sen är det väljarna som fattar det slutgiltiga beslutet. Det är lika för alla.  

Vinnarna

De som gynnas av den nya fördelningen av fasta mandat är företrädare för starka partier i Stockholms län och Uppsala. Först och främst eftersom det finns ytterligare ett mandat att vinna i valkretsen men också om något parti inte klarar spärren.

Givetvis blir det ett stad/land-perspektiv där man i alla regioner som är mindre än Stockholm, Göteborg och Malmö får kämpa hårdare för att driva frågor som rör ens valkrets.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

– Uppsala brukar vara ett starkt fäste för Liberalerna och Miljöpartiet. De kan få många röster i Uppsala även om de åker ur. De rösterna räknas ju då inte med i fördelningen av mandat. Det kan vara goda nyheter för andra partiers kandidater i Uppsala, säger Svante Linusson, professor i matematik och expert på mandatfördelning, till Altinget och fortsätter:

– Säg att MP och L får 5-6 procent var så är det 10 procent av rösterna i Uppsala som inte är med i fördelningen av mandaten. Det gör att de lokala kandidaterna i Uppsala för de andra partierna får en lite större chans att komma in i riksdagen.

Utvecklingen

Att Stockholms län får fler mandat är dock inget nytt. Den nya mandatfördelningen följer en trend som har pågått en tid.

– Det har blivit ytterligare ett fast mandat till Stockholms län i varje riksdagsval sedan 1991, säger Henrik Franzon.

Den utvecklingen är problematisk menar Elisabeth Björnsdotter Rahm.

– Givetvis blir det ett stad/land-perspektiv där man i alla regioner som är mindre än Stockholm, Göteborg och Malmö får kämpa hårdare för att driva frågor som rör ens valkrets.