Regionerna måste säkerställa bättre tillgänglighet i diabetesvården

Diabetes är en komplex kronisk sjukdom, som över 500 000 människor lever med i Sverige. Sjukdomen kräver regelbunden vårdkontakt för att undvika kort- och långsiktiga hälsorisker. Vår nya undersökning visar att en växande grupp inte har träffat vården under det senaste året. Detta ökar risken för kostsamma komplikationer. Svenska Diabetesförbundet anser därför, att regionerna behöver säkerställa att alla med diabetes får träffa vården som ett absolut minimum en gång per år.

Kontinuiteten i vården brister

Runt 50 000 personer lever i dag med diabetes typ 1 och drygt 450 000 personer har diabetes typ 2. Dessutom uppskattas det att 150 000-200 000 svenskar har en odiagnostiserad typ 2-diabetes, och att gruppen kommer att växa framöver. Målet med diabetesvården är god hälsa och livskvalitet på kort och lång sikt för personer med diabetes, inte minst genom att undvika komplikationer som i dag utgör 70 procent av kostnaderna i diabetesvården.

Personer med diabetes lever med sjukdomen 24/7. För att kunna ge individanpassat stöd och god personcentrerad vård måste vården utgå från den enskilda individens unika behov och önskan. Detta förutsätter kontinuitet, där personer med diabetes träffar samma diabetesteam åtminstone varje år oavsett om de får hjälp på en medicinklinik eller i primärvården.

Nära en av fem med typ 2-diabetes uppger att de inte får träffa samma diabetessjuksköterska vid vårdbesök.

I juni svarade över 3 500 medlemmar i Svenska diabetesförbundet på frågor runt dessa teman. Andelen som inte har fått träffa sin diabetessjuksköterska under de senaste tolv månaderna uppgick till 14 procent, och när det gäller att träffa diabetesläkarna var samma andel 25 procent. Bägge resultat är en försämring jämfört med 2022. Nära en av fem med typ 2-diabetes uppger att de inte får träffa samma diabetessjuksköterska vid vårdbesök. Tre av tio vittnar vidare om, att de inte får träffa samma diabetesläkare vid sina vårdbesök: ”Efter att ha haft samma läkare i 30 år, får jag nu en ny varje gång.”

Ge diabetiker en dräglig tillvaro

Citatet speglar många av de över tusen fritextsvaren som har inkommit. De indikerar en alltmer pressad situation, inte minst i primärvården där merparten av personer med diabetes typ 2 ska få hjälp och stöd. Även om det finns en dedikerad och duktig diabetesprofession på väldigt många platser i Sverige, så urholkas de strukturella förutsättningarna för dessa grupper att göra sitt jobb, ofta allvarligt. Stafettläkare, för många patienter per läkare och sjuksköterskor och avsaknad av möjlighet till kompetensutveckling återkommer i vår analys.

Det brådskar därför med nya initiativ runt en vanlig och växande folksjukdom. Beslutsfattarna måste ta tag i detta. Inte bara för att säkerställa en dräglig tillvaro för alla som har diabetes, utan även för att undvika markant ökade kostnader i de regionala budgeterna framöver. Vi inser att många regioner har ett mycket besvärligt ekonomiskt läge, men ökar inte tillgängligheten i vården kommer kostnaderna för diabetes öka lavinartat framöver när allvarliga komplikationer och produktivitetsbortfall blir en följd av att leva med sjukdomen.

Arbeta förebyggande

Nedan ger vi några förslag till regionerna inför 2024-budgeten:

• Säkerställ att personer med diabetes som minimum får träffa vården en gång per år.
• Etablera samverkan så att personer med diabetes alltid träffar diabetesutbildad vårdpersonal.
• Inför diabetessamordnare med mandat och möjlighet att bedriva kvalitetsarbete i alla regioner.
• Genomför regelbunden och obligatorisk kompetensutveckling om diabetes för primärvårdspersonal.
• Initiera förebyggande insatser såsom screeningar för diabetes för flera grupper.