Regionerna bör avstå från att höja patientavgifterna

Många med diabetes som har dålig ekonomi avstår från att köpa läkemedel eller att besöka vården. Samtidigt går regionerna på knäna, vilket bäddar för en giftig cocktail som riskerar att ge ökade vårdkostnader. Regeringen bör därför lyssna på regionpolitikernas vädjan om pengar. Regionerna måste i sin tur se till att inte skjuta upp viktig behandling, så inte skillnaderna i diabetesvården skenar framöver.

Medlemmar i Svenska Diabetesförbundet vittnar nu om att de har det ekonomiskt svårt. 15 procent hade under 2022 svårt att klara kostnaderna kopplade till sin diabetes. Det kan handla om hälsosam kost, intyg eller olika hjälpmedel som sensorer, teststickor eller kanyler om inte sjukvården förskriver det. Fyra av tio i gruppen med sämst marginaler har avstått från vårdinsatser, såsom läkarbesök eller inköp av läkemedel.

Sätt in rätt behandling snabbt

Mer än 500 000 personer i Sverige lever med diabetes och även mindre kostnadsökningar påverkar resurssvaga grupper. Att flera nu avstår vård, samt inköp av hjälp- och läkemedel gör att de får svårare att sköta sin egenvård. Detta är en tickande vårdbomb, som ökar risken för komplikationer. Det känsliga läget förstärks av läkemedelsbristen, där exempelvis personer med diabetes typ 2 har mycket svårt att få tag på Ozempic. Detta kan dock köpas utanför högkostnadsskyddet, om du råd. Det finns inte på kartan för dessa grupper.

För att kostnadskrisen inte ska leda till ännu högre utgifter framöver är det nödvändigt med både snabba insatser och långsiktighet. 

Samtidigt är diabetesvården utmanad på flera håll. Fyra av tio med diabetes i Sverige 2022 hade för höga blodglukosnivåer. Nära en av tio – eller cirka 50 000 personer – låg på nivåer som innebär kraftigt ökad risk för komplikationer och följdsjukdomar. De sistnämnda står för de klart största kostnaderna inom diabetesvården, runt 2,5 miljarder årligen enligt en studie från år 2020. Det är därför viktigt att sätta in rätt behandling snabbt, det gäller även för personer med typ 2-diabetes.

Det ekonomiska läget i landets regioner är lika dåligt. För ett tag sen gick politiker från olika partier samman i ett gemensamt krav på regeringen om snabb hjälp i kostnadskrisen. Vidare vet vi att det redan idag finns en benägenhet i regionerna att avstå från kortsiktigt dyrare behandlingar eller införande av ny teknologi på grund av ekonomi. Denna tendens riskerar nu förstärkas och spä på ett kortsiktigt ekonomiskt tänk, när det gäller investeringar i diabetesvården.

Lyssna på regionerna

Därför är det viktigt att regeringen hörsammar regionernas rop på ekonomiskt stöd. Samtidigt bör en nationell samordnare utses av regeringen. Hen ska ta fram en samlad strategi för hur en god diabetesvård ska uppnås i hela Sverige. Detta är extra viktigt när besparingar väntar runt hörnet. En samordnare kan även bidra till att fokusera vårdinsatserna och skapa en jämlik diabetesvård.

Vad regionerna själva kan göra på kort sikt är att säkerställa att hälsoundersökningar och kontroller genomförs regelbundet för personer med diabetes. Regionerna bör också avstå ifrån att höja patientavgifterna, och initiera förebyggande insatser såsom screeningar för diabetes för flera grupper. Att tidigt upptäcka tecken på diabetes är en central åtgärd för att spara resurser.  

För att kostnadskrisen inte ska leda till ännu högre utgifter framöver är det nödvändigt med både snabba insatser och långsiktighet. Det kräver mer statliga resurser, men också en förmåga hos regionpolitikerna att säkerställa att viktiga investeringar i människors hälsa görs idag, inte minst i socioekonomiskt utsatta grupper. Inte i morgon då hälsan försämrats och behandlingen blir mycket dyrare.