Debatt

Regeringen straffar världens fattiga när den kapar anslagen till utvecklingsforskningen

Forskning som leder till bättre utveckling i fattiga delar av världen är avgörande. Därför är det oroande att regeringen prioriterar ned utvecklingsforskningen. Det skriver företrädare för flera vårdprofessionsföreningar.

Debattörerna kräver svar om utvecklingsforskningen av statsråden Johan Forssell (M) och Mats Persson (L).
Debattörerna kräver svar om utvecklingsforskningen av statsråden Johan Forssell (M) och Mats Persson (L).Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Tobias Alfvén
Ordförande Svenska läkaresällskapet 
Anna-Theresia Ekman
Ordförande Svenska läkaresällskapets kommitté för global hälsa 
Cecilia Winberg
Förbundsordförande Fysioterapeuterna 
Eva Nordlund
Ordförande Svenska barnmorskeförbundet 
Ida Kåhlin
Förbundsordförande Sveriges arbetsterapeuter 
Oili Dahl
Ordförande Svensk sjuksköterskeförening

Regeringens beslut om att stoppa anslagen till utvecklingsforskning kommer att få konsekvenser för de minst bemedlade i många av världens mest utsatta områden. Det är människor som redan är hårt drabbade av covid-19-pandemin, Rysslands invasion av Ukraina samt kriget mellan Israel och Hamas. I förlängningen drabbas inte bara människor utan även viktiga samarbeten i svensk hälso- och sjukvård.

Forskning prioriteras ned

Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forsell (M) har utlovat att den nya reformagendan för bistånd ska bli långsiktig, transparent och effektiv. Det vi i stället ser är en nedprioritering av den forskning och de samarbeten som fokuserar på orsakerna till och konsekvenserna av fattigdom vilket i hög grad påverkar människors hälsa. Där planeras stödet till forskning i låginkomstländer minska med 50 procent. Utan den kunskap som forskning generar, vet vi inte vilka metoder inom humanitärt stöd och fattigdomsbekämpning som fungerar på lång sikt.

Den globala hälsan har förbättrats under flera decennier, men har sedan några år tillbaka återigen försämrats. För första gången på flera decennier ökar antalet barn som missar sin skolgång, tillgången på rent vatten minskar, likaså resurser för att bekämpa svåra sjukdomar så som malaria och tuberkulos. Andelen av världens befolkning som befinner sig i absolut fattigdom ökar och fler barn lider av akut näringsbrist.

Behoven är således enorma, men också möjligheterna. Forskning som leder till bättre utveckling i fattiga delar av världen är därför avgörande. Att minska bistånds- och forskningsmedel till projekt som berör de allra fattigaste och hårdast drabbade är förödande. Snarare bör vi satsa på innovativ och tvärvetenskaplig forskning, även inom komplexa områden som utvecklingsforskning.

Risk för kunskapstapp

Medlemmar i de svenska professionsföreningarna för läkare och sjuksköterskor samt professionsförbunden för arbetsterapeuter, barnmorskor och fysioterapeuter har lång erfarenhet av kvalitetshöjande samarbeten genom forskning och klinik med kollegor i många olika länder. Tillsammans arbetar vi för minskad barn- och mödradödlighet, minskade konsekvenser av folksjukdomar som stroke och diabetes, inklusive rehabiliterande insatser, samt en vård rustad för att anta framtida utmaningar som krig, pandemier, klimatförändringar och antibiotikaresistens.

Våra medlemmar är också engagerade inom flera projekt där svensk sjukvårdspersonal bidrar till implementeringen av ny kunskap på sjukhus i låginkomstländer och får samtidigt värdefull klinisk erfarenhet.

Att minska bistånds- och forskningsmedel till projekt som berör de allra fattigaste och hårdast drabbade är förödande.

Samtidigt som kunskaperna från dessa samarbeten kan hjälpa människor i andra länder, kommer den även svenska patienter till nytta till exempel på våra barnakuter och förlossningsavdelningar. Svensk sjukvårdspersonal får bredare klinisk kompetens, större förståelse för sjukvårdsorganisation och erfarenhet av sjukdomar som förväntas bli vanligare i Sverige på grund av klimatförändringarna.

Tänk om, regeringen

Vi hoppas att Sveriges regering tänker om och satsar på en politik som verkligen är långsiktig, transparent och effektiv. Vi frågar därför bistånds- och utrikeshandelsministern Johan Forsell hur han, som ansvarig för biståndsfrågorna och utbildningsminister Mats Persson, som ansvarig för forskningsfrågor, vill verka inom regeringen för att utvecklingsforskningen får en finansiering som ger Sverige en möjlighet att bidra till en nödvändig och hållbar förbättring av hälsoläget i världen?

Vi vill gärna veta hur regeringen avser att verka för att:

  • satsa på utvecklingsforskning, i stället för de nedskärningar som nu genomförs i reformagendan.
  • öka transparensen kring hur reformagendan ska genomföras.
  • förändra fördelning av medel och reformering av bistånd utifrån analyser och kunskap, och inte godtyckligt som nu.

Vi ser fram emot ministrarnas svar och deltar gärna i en dialog om framtidens utvecklingsforskning, där vi kan bidra med mångårig erfarenhet från forskningsområdet och klinisk erfarenhet från en bredd av utvecklingsområden.

Nämnda personer

Oili Dahl

Ordförande Svensk sjuksköterskeförening

Tobias Alfvén

Ordförande Svenska läkaresällskapet
Professor i global hälsa och barnläkare

Cecilia Winberg

Förbundsordförande Fysioterapeuterna
med. dr. i rehabiliteringsmedicin (Lunds uni., 2014)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00