Patienterna har inte råd att vänta på att hjärtsjukvården blir likvärdig i hela landet

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som nyligen avslutade sin kongress i sundets pärla Helsingborg, hanterade en motion om att SKR skulle ta initiativ till nationell strategi för hjärtsjukvården. Inom Riksförbundet hjärtlung ställer vi oss helt bakom behovet av en nationell strategi. Detta för att vi inte ser att skillnaderna i hjärtsjukvården minskar över landet. Vi vet vidare att forskningen på området är stark och framtidens hjärtsjukvård kan ge en bättre personcentrerad vård som kräver en nationell samling.

Två miljoner lider av hjärt-kärlsjukdomar

SKR valde dock inte att bifalla motionen, med hänvisning till det etablerade nationella systemet för kunskapsstyrningen för all hälso- och sjukvård. Vi ser kunskapsstyrningen som en viktig väg framåt för hälso- och sjukvården i stort, men hjärtsjukvården behöver få ett mer samlat fokus än annan vård. Detta för att just hjärtsjukvården omfattar så många. Det är upp emot två miljoner personer som har en hjärt-kärlsjukdom. Personer som inte kan fortsätta att vänta på att hjärtsjukvården blir likvärdig över landet.

När SKR väljer bort att se behovet av nationell strategi för hjärtsjukvården väljer de också att bortse från kvalitetsregistrets Swedehearts återkommande rapporter om den bristande likvärdigheten för hjärtsjukvården och – inte minst – de betydande skillnaderna mellan sjukhusen i landet.

Ojämlik vård

SKR:s motionssvar kan lätt tolkas som att formen för den nationella kunskapsstyrningen är viktigare än resultatet. Det oroar oss att ansvaret enbart läggs på regionernas förmåga att implementera kunskapsdokumenten när ojämlikheten har bestått sedan Swedeheart började publicera årsrapporter för snart 15 år sedan. I stället behövs en kraftsamling och ett nationellt initiativ där SKR kan leda vägen framåt.

Efter 30 dagar är det större sannolikhet att personer med högre socioekonomisk status är vid liv. 

Behovet av att SKR agerar poängteras inte bara av Swedehearts rapporter, utan också av SCAPIS, Swedish cardiopulmonary bioimage study, som exempelvis bekräftar att personer med högre socioekonomisk status får hjärt-lungräddning snabbare i samband med att de drabbas av hjärtstopp på sjukhus. Efter 30 dagar är det större sannolikhet att personer med högre socioekonomisk status är vid liv.

Öka pulsen

Dessa delar, tillsammans med erfarenheter av den ojämlika hjärtsjukvård som beskrivs av våra medlemmar, medför att Riksförbundet HjärtLung tycker att SKR behöver stiga fram och ta ett helhetsgrepp om hjärtsjukvården. Detta blir extra viktigt då Socialstyrelsen valt att inte revidera nuvarande nationella riktlinjer för hjärtsjukvården. De senaste riktlinjerna släpptes 2018. I ett mejlsvar till Riksförbundet meddelade Socialstyrelsen att man avbröt planer på att uppdatera riktlinjerna med hänvisning till att ”det fanns många andra pågående arbeten inom området, så att det fanns risk för överlapp, dubbelarbete”.

Därmed vilar ett stort ansvar på SKR. Vår uppmaning är att ta till sig det beskrivna kunskapsläget som visar på stora skillnader över landet och agera. En nationell strategi för hjärtsjukvården skulle öka pulsen, främja nationell samverkan samt sätta fokus på en förbättrad vård för våra hjärtpatienter.