Om regeringen brydde sig om hjärtlandet skulle den rädda jobben i träindustrin

För perioden januari-september 2023 har varslen inom träindustriavtalet stigit med 400 procent jämfört med samma period förgående år. Bortsett från IT-krisen 2001 och finanskrisen 2008 får man nu gå tillbaka till krisen på 90-talet för att hitta motsvarande varselsiffror inom träindustrin.

Glöm inte landsbygden

Regeringen lämnar tyvärr företagen och våra medlemmar att klara den här krisen själva. Trots att krisen är orsakad av externa faktorer såsom Ukrainakriget, räntestigningar och inflationen och trots att träindustrin är så viktig för Sverige. Våra medlemmar bygger trähus och trämaterial vilket ger fler bostäder, sänker utsläppen i byggsektorn och skapar jobb på landsbygden.

Det är i glesbygden som de flesta av GS-fackets medlemmar jobbar, nära skogsråvaran på mindre orter där träindustrierna oftast är den största arbetsgivaren. Därför borde regeringspartierna, som under valrörelsen gjorde sig till landsbygdens talespersoner, agera.

Nu förlorar rekordmånga jobbet på grund av den pågående byggkrisen och den historiskt låga efterfrågan på nya bostäder. Sammanlagt har nyproduktionen av bostäder mer än halverats på två år. Enligt SCB började endast 14 500 bostäder byggas under första halvåret – vilket kan jämföras med år 2021 när 66 000 bostäder påbörjades enligt Boverket.

Detta drabbar träindustrin hårt. Ett minskat byggande innebär en minskad efterfrågan på såväl modulhus och byggmaterial men också dörrar, fönster, golv, kök med mera. Naturligtvis känner många av GS-fackets medlemmar inom träindustrin en stor oro för hur krisen påverkar dem. Att bli varslad om uppsägning innebär en stor påfrestning.

Alla oppositionspartier satsar mer

Därför är det så oroande att regeringen saknar krishantering, när krisen inom träindustrin är ett faktum.

I flera månader har hela byggindustrin ropat efter kraftfulla åtgärder. GS-facket är en av de aktörer som både i direkta möten med regeringen och i debattartiklar fört fram förslag som hade kunnat mildra krisen. Men när regeringen presenterade budgeten för 2024 fanns där inget annat än småpengar till såkallade byggsatsningar men som i bästa fall bara innebär mer renoveringar för välbärgade hushåll.

Sammantaget satsar alla oppositionspartier mer på byggandet än regeringen. 

Högerregeringen satsar 960 miljoner kronor på ett ökat rotbidrag, vilket möjligen leder till något fler renoveringar – men inte till fler nyproducerade bostäder. Regeringens åtgärder kan jämföras med Socialdemokraternas förslag på byggsatsningar på 8,5 miljarder kronor och andra åtgärder såsom startlån åt förstagångsköpare. Sammantaget satsar alla oppositionspartier mer på byggandet än regeringen. Dessutom lyfter oppositionen värdet av att bygga klimatvänligt, vilket gynnar träindustrin på landsbygden. Inte ens det lyckas regeringen med.

För att möta den stora krisen har dessutom GS-facket tillsammans med arbetsgivarorganisationen Trä- och möbelföretagen bett regeringen om att aktivera korttidsstödet. Under pandemin var stödet framgångsrikt i att mota bort arbetslösheten. Det skulle innebära att företag kan teckna lokala avtal där staten tar en del av lönekostnaden mot att arbetstagaren går ner i arbetstid. Det ger en livlina till de företag som i dag ser det som enda utväg att varsla personal och tappa viktig kompetens. Det är synd att regeringen visat så svalt intresse hittills för korttidsstödet.

Stå på arbetarnas sida

Högerpartierna med Sverigedemokraterna i spetsen sade sig värna ”hjärtlandet” och stå på ”arbetarnas sida” när de sökte röster för att bilda regering. Nu när regeringsmakten är säkrad blundar regeringen i stället när träindustrin och alla dess anställda på landsbygden genomgår den största krisen på flera decennier. I stället prioriterar regeringen skattesänkningar där mer går åt dem som tjänar mest, sänkt skatt på snus och avskaffad skatt på plastpåsar.

För oss är detta populism. För våra medlemmar innebär det ett svek i en tid av nöd. GS-fackets medlemmar behöver en riktig politik för att rädda jobben i träindustrin och på landsbygden.