Analys av 
Sanna Rayman

Olyckligt att mediepolitiken släpper taget om mångfald och fördjupning

Det nya mediestödet är här. Resultatet av den första stödomgången bekräftar det som flera av oss nischade samhällsorienterade nyhetsmedier befarat. Den fördjupande och spetsade journalistiken lämnas därhän och en föga konkurrensneutral ordning tar vid.

Foto: Arthur J. Cammelbeeck/Altinget
Sanna Rayman

Många, i synnerhet mindre, nyhetsmedier har i dagarna fått nedslående avslagsbesked på sina ansökningar om mediestöd. Så även Altinget.

Det ska direkt sägas att varken jag eller Altinget anser att vi har någon gudagiven rätt till mediestöd. Mer optimalt vore kanske rentav att ingen fick några stöd, menar en del. Oaktat vad man anser i den principfrågan: När mediestöd nu existerar så behöver man som medieproducent och ansvarig utgivare förhålla sig till hur de påverkar den spelplan man verkar på.

Snäv tolkning

I Altingets fall motiveras avslaget med att Altinget ”främst består av artiklar om politik och händelser kopplade till politiska beslut”.

Ja, att det är detta vi sysslar med är ju inte något vi stuckit under stol med. Tvärtom framhöll vi det i vår ansökan, i tron att det skulle vara något positivt. I synnerhet som den nya lagen om mediestöd har tydliga skrivningar om stärkt demokrati, vilket vi faktiskt tror att rak och neutral rapportering om politik och lagstiftning medför. I synnerhet i tider då medier ifrågasätts och opinionsjournalistik vinner mark mot den stramt rapporterande. 

Nämnden gör emellertid en väldigt snäv tolkning av lagtextens ”allsidig nyhetsförmedling” och menar att vi inte ger läsaren någon ”daglig orientering i aktuella händelser i samhället i stort”, vilket jag förstår som att man behöver ”bevaka allt”. Och jo, Altinget rapporterar i regel inte om bränder, skyfall, skjutningar eller köer på E4:an, så är det. 

Men, då blir det obegripligt vad som alls skulle kunna ingå i paragrafens fortsatta formulering ”redaktionellt innehåll av sådan omfattning att det har betydelse för bevakningsområdet”. Tolkningen av vad som är ett allmänt nyhetsmedium är ju så hårt dragen (bevaka samhället i stort) att det knappt går att avgränsa sig i särskilda bevakningsområden (politiken och lagstiftningen) utan att samtidigt straffa ut sig ur definitionen?

Bekräftar det som fördjupande och nischade medier befarade

Nå, man kan paragraftolka bäst man vill. Beslut är beslut och dessa kan ej överklagas. Att detta snedvrider konkurrensen på mediemarknaden är en no-brainer, men det som irriterar mest är nog att resultatet av den här första stödomgången bekräftar det som flera av oss samhällsorienterade nyhetsmedier som är nischade och fördjupande befarat och varnat för hela tiden: att man lämnar den fördjupade, nischade och spetsade journalistiken helt utanför.

Det är inte heller glasklart varför de statliga stödordningarna ska pusha nyhetsproducerande medier mot att alla ska göra samma sak. Det ter sig inte särskilt kostnadseffektivt i förhållande till vad man får ut av subventionerna.

Att det lokala skulle vara superprioriterat framöver var vi förstås införstådda med och väl förberedda på, men mediemångfalden finns faktiskt fortsatt med i lagtextens skrivningar om syftet – också med den nya stödordningen. Liksom att ”granskning av för demokratin grundläggande skeenden” lyfts fram som något centralt för ett nyhetsmedium. De här bitarna – den fördjupade journalistikens halmstrån när lagförslaget presenterades – är tyvärr tämligen osynliga när man tittar på hur fördelningen av stöden faller ut.  

Föga konkurrensneutralt 

Resultatet blir, oavsett om det var avsikten eller ej, en väldigt otidsenlig bild av vad nyheter är och vilken mylla och mångfald som behövs i ett medielandskap. I synnerhet när tidskriftsstödet som samtidigt har utretts föreslås vara ett engångsstöd, där man förväntas göra någon form av övergång till den nya, föga konkurrensneutrala ordning, som nu tar vid.

Redan på utredningsstadiet skrev Altinget under en debattartikel tillsammans med flera kollegor i Sveriges Tidskrifter då vi var oroade över hur utredningen konserverade en ålderdomlig indelning av medier i en tid då människors nyhetskonsumtion i själva verket är mycket mer flytande.

Vi har också framfört egna förslag och synpunkter på hur vi menar att en modern och konkurrensneutral stödordning bör se ut.

Alla argument vi då framförde är, tyvärr, fortsatt relevanta. Framöver förväntas mindre nyhetsmedier som levererar fördjupning, nisch och spets klara livhanken mot en subventionsbeväpnad dagspress som i lejonparten av fallen dessutom tillhör landets stora koncerner. Titlar som dessutom också förlorar på att vi haltar ned från scen – ty de rewrajtar oss ofta och gärna. Vi tror att den symbiosen är av godo för alla och att det är olyckligt att den statliga mediepolitiken nu ser ut att slå undan benen för den. 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00