Mediestödsutredningen kastar ut barnet med badvattnet

Altinget utges dels genom ett antal sakpolitiska nischer för yrkesverksamma i abonnemangsform, dels på förstasidan som en öppen nättidning riktad till en bred allmänhet med dagliga nyhetsbrev. Vi är med andra ord ett, som utredningen benämner det, ”allmänt nyhetsmedium”, med ett särskilt fokus på att stärka demokratin.

Vi menar att den här utredningen missar målet. Vi uppskattar ambitionen om teknikneutral reglering i lag, men noterar att man samtidigt ger uttryck för en grund uppfattning om hur lokal och regional nyhetsförmedling uppstår, vilket dessvärre gör att andra skevheter byggs in i stödordningen.

Vikten av det lokala formatet understryks så mycket att barnet – den journalistik man vill främja – åker ut med badvattnet. Med liggande förslag förvisas allt som av utredaren bedöms som ”nationella tidskrifter” ut i marginalen, trots att människors nyhetskonsumtion och samhällsorientering inte längre löper enligt den svartvita uppdelningen ”morgontidning” eller ”magasin”.

Journalistikens ekosystem rubbas

Det är också värt att komma ihåg att när Altinget och andra samhälls- och politikorienterade tidskrifter granskar och kartlägger politikrelaterade fenomen och spörsmål runtom i landet så är detta journalistik som kan nyttjas och förädlas av lokaltidningar, vars möjligheter att lägga tid på genomgångar och granskningar är mindre.

Om journalistiken vore ett ekosystem, kan man på goda grunder befara att Mediestödsutredningen kan komma att rubba ekosystemet, med negativa konsekvenser som följd.

EU:s konkurrensregler bör leda omstruktureringen

Vi anser att det behövs en mer omfattande, framtidssäker omstrukturering av det svenska mediestödet än vad utredningen banar väg för. En omstrukturering som ligger i linje med EU:s konkurrensregler om rättvisa och lika villkor mellan företag.

Den tekniska utvecklingen går i en rasande fart och innebär uppkomsten av nya, digitala medier med precisa målgrupper samtidigt som de tryckta dagstidningarna tyvärr försvagas. Det är en global megatrend som inte går att stoppa. Dagens väljare orienterar sig alltmer genom digitala medier – sådana som Altinget.

Ett framtida mediestöd bör behandla alla professionella medier i Sverige lika, oavsett teknisk plattform. Ett mediestöd som främjar innovation och pluralism samt plattformsneutralitet.

Fem principer

Vi rekommenderar regeringen och riksdagen en modell som vilar på följande principer:

1. Teknikneutralitet. Digitala och tryckta medier kan stödjas på lika konkurrensvillkor
2. Både nationella och regionala/lokala medier ska kunna få stöd på lika villkor
3. Stödet utdelas efter hur många anställda journalister den sökande har
4. En överenskommen minimistorlek för när en media kan få stöd (till exempel minst fem heltidsanställda journalister)
5. Den sökande ska vara självfinansierande i till exempel två år innan en ansökan om mediestöd kan lämnas in.

Punkt 1-3-4 är inspirerade av dansk lagstiftning, medan punkt 5 är inspirerad av norsk lagstiftning.

Som de svenska myndigheterna känner till kommer det framtida statliga mediestödet att behöva presenteras för EU-kommissionen och godkännas i förhållande till reglerna om lika och rättvis konkurrens för europeiska företag. Vi kommer därför att skicka en kopia av detta remissvar för kännedom till EU:s konkurrenskommissionär.

Främja innovation och konkurrens

Vi har tidigare undertecknat en debattartikel tillsammans med ett antal kolleger inom Sveriges Tidskrifter, där fler argument och synpunkter på det liggande förslaget framförs. Vi vill framhålla att även dessa argument och perspektiv är relevanta att beakta i den fortsatta behandlingen av detta förslag.

Vi ser fram emot en snar omläggning av det statliga mediestödet i Sverige – en omläggning som främjar innovation och som säkerställer lika konkurrens vad gäller att upplysa svenskarna om demokratin och dess arbetssätt och processer.