Ny studie bäddar för Nato-debatt

FÖRDJUPNING.  Inom kort hamnar en analys om försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten på regeringens bord. Och då väntas debatten om Sveriges framtida förhållande med Nato ta ny fart.

Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, och försvarsminister Peter Hultqvist, vid ett möte i november 2014.
Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare, och försvarsminister Peter Hultqvist, vid ett möte i november 2014.Foto: Foto: Nato
Per-Anders Sjögren

Det är Krister Bringeus, ambassadör, som under drygt ett år har granskat Sveriges internationella försvarssamarbeten. Arbetet är slutfört och slutsatserna ska lämnas över till regeringen inom den närmaste tiden. 

Uppdraget är ett resultat av förra årets försvarspolitiska uppgörelse. Efter en del turer, som i grund och botten beror på en djup oenighet kring ett svensk medlemskap i Nato, enades regeringen, Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna om att låta en expert titta på svenska försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten generellt.

Uppdraget har varit att analysera och redogöra för olika former av samarbeten respektive medlemskap med länder och organisationer samt dess för- och nackdelar. Det gäller relationen till de nordiska, nordisk-baltiska och bilaterala svensk-finska samarbetena, samt till den transatlantiska länken, FN, EU, OSSE och Nato.

”Analysen syftar till att tydliggöra ett brett förhållningssätt till vår säkerhet och bidra till fördjupat samtal i vårt land om dessa frågor.”, skrev regeringen i direktiven till utredaren för ett år sedan.

Medlem eller inte

Samtalen eller debatten lär starta under hösten och kommer sannolikt att kretsa kring Nato där det idag finns en klar skiljelinje mellan blocken.

Regeringen och Alliansen står i och för sig bakom det ingående samarbetet mellan Sverige och Nato. Fronten går vid steget att bli medlem.

Samtliga fyra allianspartier är för ett medlemskap. Socialdemokraterna håller dock fast vid sin tidigare linje: Gärna ett långtgående samarbete, men vi väljer själva formerna för det. Alltså: Inget medlemskap. Det är en linje som även regeringskollegan Miljöpartiet ställer upp på. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är de hårdaste motståndarna mot Nato.

Alliansfriheten stötestenen

Regeringspartiernas motstånd till ett fullvärdigt medlemskap i Nato är också skälet till att det har funnits en klar begränsning i uppdraget till utredaren: analysen ska inte utvärdera den militära alliansfriheten. Kritiker som Liberalerna, som inte heller är med i den försvarspolitiska uppgörelsen, menar att det därför är svårt för utredaren att närma sig frågan om ett Natomedlemskap.

Samtidigt har Moderaterna varit relativt nöjd med uppdraget då det innehåller viktiga ord som ”medlemskap”, ”Nato”, och ”transatlantisk länk”.

I takt med att säkerhetsläget har blivit sämre, med kriget i Ukraina, mer omfattande ryska övningar etc, har de som vill bli Natomedlem argumenterat för att ett medlemskap ger en försäkring att faktiskt få militär assistans vid ett angrepp. Att samarbeta är en sak men för att få del av det gemensamma skyddet krävs medlemskap.

De som håller fast vi den svenska alliansfriheten brukar dock framhålla att ett medlemskap tvärtom skulle minska den svenska säkerheten och att det skulle kunna uppfattas som en provaktion mot Ryssland.

Ingen postionsförflyttning

Om två veckor, den 13 september, kommer statsminister Stefan Löfven att läsa upp regeringsförklaringen. I sin första deklaration hösten 2014 slog Löfven fast att ”Sverige ska inte söka medlemskap i Nato”. Den formuleringen fanns inte med i förra årets regeringsförklaring. Men det ska inte tolkas som att regeringen börjar överge sin säkerhetspolitiska position.

– Det som stod i den förra regeringsförklaringen är det som gäller för hela mandatperioden. Det finns inget att tvivla om. Det är ingen positionsförändring, sade utrikesminister Margot Wallström till Altinget hösten 2015.

I oroliga tider är det viktigt att Sverige inte börjar att svaja utan tvärtom håller fast vid sin position – allt annat är oansvarigt, underströk utrikesministern då.

Intimt förhållande

I dag har Sverige ett omfattande samarbete med Nato och relationen är så nära att det enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg knappast är möjligt att ha ett tätare samarbete.

Och bara under det senaste året har riksdagen fattat två beslut som för Sverige ännu närmare Nato. Det ena gäller att regeringen får ett bredare mandat att bestämma att Sverige ska delta i stora militärövningar, som bland annat sker inom Nato.

Det andra handlar om det i Sverige kontroversiella värdlandsavtal som syftar till att  Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid en kris eller konflikt och att underlätta när Natotrupper övar i landet. I båda dessa frågor bildade regeringspartierna och alliansen majoritet. Dock visade beslutet om värdlandsavtalet att det finns en splittring inom Miljöpartiet.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00