Johan har arbetat på Altinget Sverige i olika roller sedan 2016. I dag är han nyhetschef och redaktör för Altinget Rikspolitik.
Tidigare har Johan bland annat arbetat som reporter och webbredaktör på Aftonbladet och praktiserat på Upsala Nya Tidning och Sveriges ambassad i Bern.
Johan har en pol.kand i statskunskap från Uppsala universitet och en fil.master i journalistik från Stockholms universitet.
Norskt valresultat kan skapa svensk partistress
Valresultatet i Norge är en framgång för partierna till vänster. Men det är också ett kvitto på att det är svårt att behålla makt. Dessutom är det en smärtsam påminnelse för de mindre partierna att det finns en riksdagsspärr.
Johan Manell
Nyhetschef och redaktör Altinget Rikspolitik (föräldraledig)Valresultatet blev en framgång för det socialdemokratiska Arbeiderpartiet. Trots att partiet backar och gör sitt näst sämsta val sedan andra världskriget så ser partiet ut att tillsammans med Senterpartiet och Socialistisk Venstre kunna bilda en majoritetsregering och partiledaren Jonas Gahr Støre bli ny statsminister.
Valets förlorare blev det liberalkonservativa Høyre och det invandringskritiska Fremskrittspartiet. Dessutom klarade det marxistiska partiet Rødt riksdagsspärren för första gången. Det är alltså tveklöst så att Norge gick åt vänster.
Skillnad mot Sverige
Hejaropen har flödat från svenska Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. För det förstnämnda partiet ger det säkert råg i ryggen att känna att en tydlig vänsterpolitik belönas av väljarna hos våra grannar i väster. För Socialdemokraterna kan dock skrattet fastna i halsen.
Partiernas resultat i procent (förändring från valet 2017), antal mandat
Arbeiderpartiet 26,4 procent (-1,0), 48 mandat
Høyre 20,5 procent (-4,6), 36 mandat
Senterpartiet 13,6 procent (+3,3), 28 mandat
Fremskrittspartiet 11,7 procent (-3,5), 21 mandat
Socialistisk Venstreparti 7,5 procent (+1,4), 13 mandat
Rødt 4,7 procent (+2,3), 8 mandat
Venstre 4,5 procent (+0,1), 8 mandat
Miljöpartiet De Grønne 3,8 procent (+0,6), 3 mandat
Kristelig Folkeparti 3,8 procent (-0,4), 3 mandat
Pasientfokus 0,2 procent (+0,2), 1 mandat
Anledningen till att Miljöpartiet, Kristelig Folkeparti och Pasientfokus får mandat trots att de var under riksdagsspärren är att det norska valsystemet innehåller mandat som fördelas i valkretsarna. Däremot är partierna inte med i fördelningen av utjämningsmandat.
För det första kommer Stefan Löfvens efterträdare få svårare än Gahr Støre att få med sig både V och C i ett koalitionsbygge. Där svenska C står till höger i ekonomisk politik står den norska motsvarigheten till vänster. Två partier med liknande namn men olika innehåll alltså.
Ombyte förnöjer
För det andra så är valresultatet i Norge också ett utslag för väljares vilja att byta regering. Erna Solberg och partierna till höger har regerat i åtta år. Det är alltså inte säkert att det bara är det politiska innehållet som gör att Norge vill se en ny regering. Lika mycket kan det vara en vilja till förändring. Att ett parti innehar regeringsmakten i tre mandatperioder i följd har bara hänt en gång i Sverige sedan enkammarriksdagens införande.
Rött Norden
Samtidigt är det såklart tufft för Ulf Kristersson att han snart bara kommer se socialdemokratiska eller vänsterpartistiska statsministrar var han än tittar i Norden. Och sneglar han ner mot Tyskland kan det snart vara en socialdemokrat där också.
Det som borde stressa ännu mer är att samtliga motsvarigheter till Kristerssons tilltänkta regeringsunderlag gör svaga val. Moderaternas systerparti Høyre backar med 4,6 procentenheter. Fremskrittspartiet, som i likhet med SD är invandringskritiskt, backar med 3,5 procentenheter.
KD:s systerparti Kristelig Folkeparti gör ett katastrofval och missar riksdagsspärren för första gången under efterkrigstiden. En katastrof för ett parti som så sent som 2005 hade statsministerposten i landet. Liberalernas motsvarighet Venstre klarar visserligen spärren, men med nöd och näppe (4,5 procent).
Miljö
Men det svenska parti som borde oroas mest över det norska valresultatet är ändå Miljöpartiet. En av valets största frågor i Norge var miljö- och klimatpolitiken. Jonas Gahr Støre ser det som en av anledningarna till att han kunde säkra makten. Men MP:s norska systerparti lyckades ändå inte omsätta det i tillräckligt många röster för att klara spärren.
Det svenska Miljöpartiet har länge sagt att det är på grund av att klimatfrågorna inte får en större del i debatten som opinionssiffrorna går trögt. Men om frågorna skulle ta mer plats även i Sverige så kanske det ändå inte hjälper MP, om svenska väljare liknar norska. Att fler och fler partier i Sverige försöker positionera sig i miljöfrågor gör också att konkurrensen om de miljöintresserade väljarna ökar.