Nej, fjällnära skog försvinner inte i en ”rasande” takt

Ekot har gjort en granskning av skogsavverkningar längs fjällkedjan. 6­ 000 hektar har avverkats under de senaste fyra åren inom det område som en tidigare skogsutredning har pekat ut som intressant att bevara av naturvårdsskäl. Hur uppseendeväckande är detta egentligen? Ska det bedömas på ett någorlunda korrekt sätt bör man ha med sig viss bakgrundsinformation.

Fjällnära skog har brukats länge

Det fjällnära området omfattar 1 124 600 hektar produktiv skogsmark och är beläget västerut mot den svenska fjällkedjan. Mellan den produktiva fjällnära skogen och kalfjället ligger också stora områden med fjällbarrskog som inte har klassats som produktiv skogsmark samt fjällbjörkskog. De sistnämnda områdena omfattar tillsammans 1 826 200 hektar och brukas inte.

Av den produktiva fjällnära skogen är i dag en bra bit över 50 procent formellt skyddad. Numera nekas avverkningstillstånd varje år för ett antal tusen hektar. Sådana områden blir i praktiken skyddade för all framtid. En del övergår så småningom till formellt skydd.

Det långsträckta fjällnära området är inte särskilt enhetligt. I söder och norr dominerar tall och däremellan, främst i Jämtland och Västerbotten är skogen grandominerad. Brukandehistoriken är också varierad. I Norr- och Västerbotten har skogsbruket inte varit lika intensivt som i Jämtland och Härjedalen men även i norr finns områden där skogen har brukats i betydande omfattning under lång tid.

Starka reaktioner

För fyra år sedan gjorde Naturvårdsverket en inventering av naturvårdsintressanta områden längs fjällkedjan och levererade underlaget till den dåvarande Skogsutredningen. Här tog man med både fjällnära skog och angränsande skogar österut nedanför den fjällnära gränsen. Totalt hittade man 525 300 hektar äldre skog utanför reservat som utredningen därefter föreslog skulle ha formellt skydd.

Man ska ha klart för sig att detta inte var någon djupdykande och noggrann inventering av naturvärden. Arbetet togs fram utifrån äldre kända uppgifter och genom komplettering med helikopter under en kort fältperiod. Den huvudsakliga naturvårdsnyttan med att bevara ett så stort område var enligt utredningen att området är sammanhängande och ekosystemen förhållandevis intakta.

Det är viktigt att ha med sig proportionerna när det ges intryck av att värdefulla skogar försvinner i ”rasande” takt.  

Är avverkning av 6 000 hektar under fyra år i denna geografi något att reagera starkt på? Hur hög är egentligen avverkningstakten satt i proportion till det totala bevarandet av skog längs fjällkedjan? Och är det de värdefullaste skogsområdena som har avverkats?

Hela det fjällnära området utgör alltså 1 124 600 hektar produktiv skogsmark. Lägger man till den äldre skogen, nedanför fjällnära gräns, som har inventerats i anslutning till Skogsutredningen tillkommer ytterligare 208 800 hektar. Totalt rör det sig alltså om drygt 1 333 400 hektar skog längs fjällkedjan. En del av den fjällnära skogen är yngre skogar. Cirka 213 000 hektar är under 80 år. Totalt finns alltså 1 120 400 hektar äldre i skog i det aktuella området.

Om avverkningstakten är 6 000 hektar per fyraårsperiod återstår nästan 90 procent av dessa äldre skogar om 100 år. Med stor sannolikhet kommer avverkningstakten också att minska i omfattning. Det är viktigt att ha med sig proportionerna när det ges intryck av att värdefulla skogar försvinner i ”rasande” takt.

Ersätt skogsägare för bevarande

Är det då särskilt bevarandevärda områden som avverkats? Man får anta att Skogsstyrelsen har kontrollerat det mesta av de skogsområden som huggits och gjort bedömningen att de inte tillhört det som varit allra mest skyddsvärt. Utan att veta tror jag att det som har avverkats tillhör den lägre klassen av naturvärden utifrån Länsstyrelsens och Naturvårdsverkets rangordningsmodell. Dessutom har merparten avverkats i Jämtland där det finns en lång skogsbrukshistoria och där skogarna därmed är mer påverkade.

Generellt sätt är det bra om skogar som ger hög naturvårdsnytta skyddas. Den fjällnära skogen är till viss del unik ur ett europeiskt perspektiv och stora delar av den är på ett eller annat sätt undantaget brukande. Men den fjällnära skogen och framförallt den skog som angränsar mot den innehåller också områden med lång brukandehistorik och med ganska måttliga naturvärden.

Att bruka sådana skogar med trakthyggesbruk eller med alternativa avverkningsmetoder i en omgivning med hög andel bevarande i landskapet torde inte skada några landskapsrelaterade naturvärden särskilt mycket. Men tycker samhället ändå att ännu mer skydd bör tillföras i det fjällnära området får det accepteras. Men då måste det ske på frivillig basis och med generös ersättning.