Nationella riktlinjer ska förbättra tillgången till förlossningsvård

Syftet med att ta fram nationella riktlinjer är att öka delaktighet, kontinuitet och en jämlik vård under kvinnors graviditet, förlossning och eftervård.

Under perioden 2015 till 2021 har regeringen avsatt 7,6 miljarder kronor till bland annat förlossningsvården för att stärka jämlikheten inom vården samt kvinnors hälsa.

Nationella riktlinjer behövs

Nationella riktlinjer är en del av planen bakom regeringssatsningarna.

– Vi välkomnar att det kommer nationella riktlinjer. Det behövs för att vi ska få en mer jämlik förlossningsvård i landet, säger Eva Nordlund, förbundsordförande för Svenska barnmorskeförbundet, till Altinget.

Svenska barnmorskeförbundet är kritiskt till att den vård som erbjuds runt om i regionerna varierar mycket beroende på var man bor.

– På vissa håll finns en väl utbyggd vård med god specialistkompetens tillgänglig, men på andra håll saknas detta, säger Eva Nordlund.

Olika resultat

De budgetmedel som tilldelats sedan 2015 har använts på olika sätt i regionerna.

Det måste framgå vad kvinnor ska erbjudas när man väntar och föder barn, inklusive eftervård. 

Eva Nordlund tar ett projekt som prövats i Stockholm och Göteborg som exempel, vilket finansierats av dessa pengar. Projektet har följt en erkänd och beprövad modell och jobbar med fokus på kontinuitet i vårdkedjan, med exempelvis en barnmorska som följer föderskan. I Region Stockholm upplever man att projektet varit mycket framgångsrikt.

– Man ser tydligt hur det blir väldigt olika, säger hon.

I Stockholm fortsätter projektet, men i Göteborg har det blivit ett klart nej.

– Där hänvisar man till att barnmorskor förlorar kompetens genom att jobba med både mödravård och förlossning och att det är jobbigt för barnmorskorna. Det saknas forskning kring det.

”Bygga ett skydd”

I en rapport från 2020 påpekar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att förutom nationella prioriteringar, har även regionerna en hel del att förbättra. Bland annat uppmanas de att säkerställa förutsättningarna för en personcentrerad vård och att stärka kompetensförsörjningen.

Till exempel i England och har man byggt upp en individualiserad vård med alternativ för olika behov.

En nationell styrning krävs för att alla regioner ska säkerställa den förlossningsvård som kvinnor enligt lag har rätt till, menar Eva Nordlund.

– Vi behöver bygga ett skydd över kvinno- och förlossningsvården med hjälp av den nationella strategin.

– Det måste framgå vad kvinnor ska erbjudas när man väntar och föder barn, inklusive eftervård. Att man säkerställer att det finns tillgång till specialistvård för exempelvis bristningar eller fysioterapeutisk kompetens som barnmorskan kan hänvisa till eller hantera själv.

Goda exempel

Enligt Eva Nordlund finns goda exempel i andra länder på hur en mer ändamålsenlig förlossningsvård kan se ut, som bygger på forskning och vetenskap.

– Till exempel i England och har man byggt upp en individualiserad vård med alternativ för olika behov. I Australien har man tydliga regler för vad som ska finnas i samtliga stater.