Mellanskog: Svensk skogspolitik har kört i diket

DEBATT. För många markägare som får nyckelbiotoper registrerade på sin mark innebär det en ekonomisk katastrof och ett raserat förtroende för myndighetsutövning, skriver Mellanskog.

Karin Perers
Ordförande, Mellanskog
Fredrik Munter
Vd, Mellanskog
Anders Hagevi
Ordförande, Mellanskog i norra Stockholm


Sverige har 330 000 privata skogsägare som äger hälften av all skog i vårt land. De flesta av oss jobbar i andra yrken, vi är sjuksköterskor, bönder, ekonomer eller IT-tekniker – och så äger vi skog.

I ett internationellt perspektiv är den strukturen unik. Den svenska skogspolitiken behöver vara byggd för alla dessa enskilda markägare, inte designad för de ytterligare 15-20 stora aktörer (stat, kyrka och bolag) som i huvudsak äger den andra halvan av skogen. Det behöver vara lätt att göra rätt och det behöver finnas ett utrymme att göra olika.

"Intressenterna drog sig tillbaka"

I det här ljuset vill vi påstå att tillämpningen av svensk skogspolitik har kört i diket. Några av våra medlemmar har personligen drabbats mycket hårt av detta. Vi vill i denna artikel särskilt lyfta vår medlem Birgitta, men hon är inte ensam.

Birgittas familj har under hela 1900-talet ägt och brukat marken på en släktgård. När de flyttade dit fanns nästan ingen skog. I dag omfattar fastigheten 48,6 hektar fin skog, ungefär 70 fotbollsplaner. När Birgittas man gick bort, beslutade hon sig för att sälja gården. I samband med försäljningen genomförde Skogsstyrelsen en nyckelbiotopsinventering på hennes fastighet. Myndigheten kom fram till att 34 hektar, eller 70 procent, av Birgittas skogsmark är en nyckelbiotop och plötsligt drog sig intressenterna tillbaka, Birgitta återkallade försäljningen.

Skogsägarnas moment 22

En nyckelbiotop är ett område med höga naturvärden som har mycket stor betydelse för skogens växter och djur. Vad som är en nyckelbiotop avgörs av myndigheten Skogsstyrelsen. När ett område blir nyckelbiotop kan markägaren inte sälja virket därifrån på grund av skogsnäringens miljöcertifieringar. Samtidigt ersätts inte markägaren, eftersom nyckelbiotop inte är ett formellt skydd, utan i myndigheternas definition bara ett kunskapsunderlag. Beslutet kan i dagsläget inte överklagas. Ett skogsägarnas moment 22.

Miljömärkta skogsprodukter

Birgittas familj har, genom sin skötsel och omtanke om släktarvet, skapat ett skogsområde med höga naturvärden. De har ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv gjort helt rätt. ”Belöningen” för det är att marken på grund av myndigheternas agerande plötsligt är ekonomiskt värdelös.

Birgitta lämnas helt ensam i denna situation, myndigheterna tar inget ansvar, beslutet går inte att överklaga. Vi som representerar virkeshandlande verksamhet kan inte köpa virket från Birgittas utan att bryta mot vår miljöcertifiering.

Visst skulle vi som skogsägarrörelse kunna kliva ur miljöcertifieringen för att lösa nyckelbiotopsproblematiken, men vem vinner på det? Inte konsumenter som efterfrågar miljömärkta skogsprodukter, inte markägarna som investerat tid, pengar och engagemang i att certifiera sina fastigheter – och definitivt inte miljön.

Vårt krav på generaldirektören

Markägare drabbas av nyckelbiotopsinventeringar i hela landet. Just Birgitta bor i Norrtälje, här har inventeringen fortsatt med hög frekvens, trots att de politiska signalerna tydligt pekat i motsatt riktning. I denna region är dessutom myndighetens dialog med markägarna under all kritik – i vissa fall i princip obefintlig, i andra fall långt ifrån opartisk och respektfull.

Det är inte rimligt att arbetssätt, riktlinjer eller bemötande varierar geografiskt inom samma myndighet. Varje medborgare har rätt att förvänta sig likabehandling av staten, oavsett var man bor. Vi kommer att fortsätta vår lokala dialog med Skogsstyrelsen, men kräver också att myndighetens generaldirektör säkerställer att interna riktlinjer följs.

Kan inte fortsätta

Frågan om nyckelbiotopernas framtid behandlas i en utredning, kallad Skogsutredningen, som precis fått sitt mandat förlängt till hösten. Vi vill med kraft påtala vikten av att denna fråga löses i utredningen.

Den nuvarande situationen kan inte fortsätta. För många av de markägare som får nyckelbiotoper registrerade på sin mark innebär det både en ekonomisk katastrof och ett raserat förtroende för rättssäkerhet och myndighetsutövning.

Långsiktigt hållbart skogsbruk bygger på respekt för skogsägarna och äganderätten. Grundregeln måste vara att skog antingen får avverkas eller – om skogen ska sparas av naturvårdsskäl – att markägaren får skälig ersättning som kompensation.

Beslutskedja: Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen

18/7
2019
21/8
2019
19/3
2020
21/4
2020
28/4
2020
20/5
2020
28/5
2020
15/6
2020
16/6
2020
30/11
2020

Forrige artikel Nilsson (C): Beslutet att stödja äldreomsorgen kom för sent Nilsson (C): Beslutet att stödja äldreomsorgen kom för sent Næste artikel Biståndsorganisationer: Avsätt en procent av våra inhemska stödpaket Biståndsorganisationer: Avsätt en procent av våra inhemska stödpaket
  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Regeringen förbjuder skogsutredningen att granska grunderna för statsbyråkratins konfiskation och socialisering.

    När den sk "skogsutredningen" tillsattes var det för att stärka skogsägarns äganderätt mot statsbyråkratins "landgrabbing". Enligt en nyligen avkunnad dom av förvaltningsrätten i Skåne saknas författningsmässig grund för den kränkning av våra grundläggande fri- och rättigheter som Skogsstyrelsen ägnar sig åt.
    Men vid genomläsning av direktiven framkom att regeringen uttryckligen förbjuder utredaren, en domare, att granska grunderna för inskränkningen av skogsägarnas rättigheter. Hela utredningen blir en fars där miljöpartiet drivit igenom att deras käpphästar skall utredas och att förslag till nya inskränkningar och kränkningar skall läggas fram. Avsikten är att få igenom att Riksdagen godkänner de pågående kränkningarna.

    En annan omtvistad fråga är hur mycket mark som redan skyddas. EUs mål är att 20% skall skyddas, enligt en utredning som gjorts av flera myndigheter skyddas redan 30%.
    De frågor som behöver utredas är : Vad menar EU med skydd och hur mycket skyddas redan? Är det att skogsarealen inte får minska, är det alla former av skydd eller är det reservat och Nationalparker.
    Om Sverige skulle redovisa skyddad skog med samma metoder som Tyskland och England skyddas i Sverige 58% Det beror på att skogsvårdslagens inskränkningar i skogsbruket redan innebär ett omfattande skydd och att det finns omfattande privata initiativ.
    Även denna fråga förbjuds utredaren att reda ut. Regeringen förbjuder således utredaren att utreda de två viktigaste frågorna som ligger bakom konflikterna i skogsbruket.

    Till detta kommer att regeringen efter 4 års vägran nu tillsatt en utredare av hur EUs artskyddsregler skall implementeras i Sverige. Men där förbjuder regeringen utredaren att granska hur statsbyråkratins förvaltning driver på utarmningen. En av de viktigaste orsakerna till utarmningen är Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas älgförvaltning. Statens älgförvaltning håller på att orsaka att ett av södra Sveriges vanligaste ekosystem, tallskogen, håller på att försvinna i sådan omfattning att Skogsstyrelsen nu börjat förbjuda avverkning av tall för att rädda tjädern och att vattenkvaliteten i bäckar , åar och sjöar försämras av den brunering som det omfattande granskogsbruket leder till.
    Men Naturvårdsverket är Miljödepartementets heliga ko vars beslut och verksamhet inte får ifrågasättas. Därför väller miljöministern att till varje pris försöka dölja Naturvårdsverkets pågående miljöförstöring hellre än att låta utredaren granska hur myndighetsutövningen behöver ändras vid implementeringen av EUs regler.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare samt skogs- och miljöstrateg.

    Låt olika ägargrupper använda olika metoder för att utveckla skogens mångfald.

    Fn finns tre alternativa system för att bevara och utveckla skogens mångfald.
    1. "Frihetsmodellen" frihet under ansvar, som stöds av en överväldigande majoritet av de enskilda skogsägarna och såvitt jag förstår av en majoritet av Sveriges Riksdag. Frihetsmodellen innebär att 330 000 enskilda skogsägare har frihet att själva bestämma hur de vill sköta sin skog.
    2. Reservatsmodellen .Nyckelbiotoper som så småningom socialiseras och blir statlig egendom. Staten blir ansvarig för skötseln av den avsatta arealen. Skogsindustrin får bedriva ett industriskogsbruk på privat mark.Den metoden stöds av statsbyråkratin, Naturskyddsföreningen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
    3. Skogsindustrins skogscertifiering som stöds av virkesköparna och skogsindustrin, samt Världsnaturfonden, WWF. Den metoden innebär att de enskilda skogsägarna skall avsätta mark utan ersättning från skogsindustrin mot att skogsindustrin får bedriva ett industriskogsbruk på privat mark.

    Men vilket system är effektivast? Varför inte använda alla tre systemen .
    "Frihetsmodellen" används i det enskilda skogsbruket. Statsbyråkratins reservatsmodell kan användas på statens mark, Sveaskog och Fastighetsverket. Skogscertifieringen används på bolagens mark i den omfattning marknadsföringen kräver.

    Då får alla som de vill och kan visa vad de kan åstadkomma och vilka effekter styrningen får. Man kan jämföra statsstyrningen med skogscertifieringen och "frihetsmodellen". Hittills har "frihetsmodellen" visat sig överlägsen de båda andra metoderna trots statens och skogsindustrins tvångsmetoder.

    Men detta innebär att den enskilde skogsägaren inte bara bör ges ansvaret för hur skogen sköts utan också möjligheter att välja trädslag och skötselmodeller fritt. En avreglering av älgförvaltningen är nödvändig. Staten kan inrätta hur många reservat den vill på statens mark och lägga om skogsbruket så att man får med alla skyddsvärda skogstyper över hela landet. Skogsbolagen äger så mycket skog att de lätt kan avsätta mark för alla typer av skydd de kan hitta på både för virke från egen mark och det som köps av andra skogsägare.
    Det finns således goda möjligheter att nå de skyddsmål respektive grupp vill utan att tvinga på någon annan sina idéer. Det visar också den undersökning som LRF gjort. Sverige skyddar redan 58% av sin skog.
    Riksdagen bör ta initiativ till att bringa reda i det kaos regeringen skapar på initiativ av myndigheter och lobbygrupper med terapibehov. Låt varje ägargrupp lösa frågan på den mark man äger och genomför en samlad avreglering av skogsbruket. Det gynnar mångfalden, olika skogsägargrupper och skattebetalarna.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Den mångfaldsrika skogen har utvecklats inom

    Hur kommer det sig att staten och skogsindustrin är så angelägen om att konfiskera de mångfaldsrika skogar som utvecklats i "frihetsmodellen" och varför finns det inte mångfaldsrika skogar så det räcker på mark som ägs av staten och skogsindustrin om man nu i dessa ägargrupper tycker det är så viktigt? De äger ju minst 20 miljoner ha tillsammans.
    Det fall som Mellanskog redovisar, visar på det enskilda skogsbrukets och "frihetsmodellens" överlägsenhet när det gäller att skapa ett varierat skogsbruk. Det beror på att 330 000 skogsägare har olika idéer om hur de vill att deras skog skall se ut och vad de vill att den skall producera. Frihet i skogsbruket är precis lika viktigt som näringsfrihet för industrin när det gäller att skapa tillväxt och mångfald. Stora organisationer som statliga myndigheter och skogsbolag kan aldrig åstadkomma den mångfald som de enskilda skogsägarna skapar. Det har de svårt att inse och acceptera. De tror dessutom att de kan konservera mångfalden genom att konfiskera den och likrikta skötseln.
    Statsbyråkratin vill sola sig i glansen av vad de enskilda skogsägarna åstadkommer genom att konfiskera och socialisera deras egendom och rättigheter för att sedan försöka få det att framstå som om de har skapat någonting. Men det som kommer att hända är troligen att dessa nyckelbiotoper som så många andra kommer att förstöras i statlig regi. När den värsta uppståndelsen lagt sig och statsbyråkratin inhöstat applåder och beröm för sitt "kloka" ingripande förfaller biotoperna eftersom staten vägrar att ersätta skogsägaren och regeringen vägrar att betala vad det kostar att försöka bevara biotopen. Biotoperna är i de flesta fall inte ett naturgivet statiskt tillstånd utan ett resultat av en aktiv skogsskötselmodell. I den modellen ingår bl a avverkning men eftersom det inte går att sälja virket pga skogsindustrins stolliga bojkott förfaller nyckelbiotopen. Frihetsmodellens ställning mäster stärkas. Statsbyråkratin måste förbjudas uttryckligen att inskränka friheten i skogsbruket. Om statsbyråkratin vill inrätta nyckelbiotoper och reservat kan den göra det på de 10 miljoner ha staten redan äger.


  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Regeringen och Skogsstyrelsen ställer sig bakom bojkott som vapen i förhandlingar om leveransvillkor.

    Artikeln belyser hur regeringen och skogsindustrin ser på skogsägarens rättigheter. Regeringen har lagt en beställning på 200 000 ha mark som Skogsstyrelsen och skogsindustrin skall tvinga av bl a de enskilda skogsägarna bl a med hjälp av köpbojkotter. Skogsägarna skall tvingas skriva på avtal som ger skogsindustrin rätt att i efterhand föra in nya villkor i avtalen utan att de sägs upp eller förhandlas om. Regeringen och skogsindustrin har ett gemensamt intresse av att göra skogsägarna rättslösa. Stöd för detta har de bl a av Världsnaturfonden, WWF , med Kungen i spetsen, som tydligen tycker det är bra att 330 00 skogsägare kläms åt. Det skulle vara intressant att få höra Kungens syn på hur Regeringen, Skogsstyrelsen, WWF och skogsindustrin behandlar en skogsägare som gjort allt rätt.

    Att WWF och skogsindustrin nu tar till bojkott som vapen för att driva igenom sina certifieringsregler är förvånande. Ännu mer förvånande är att Regeringen och Skogsstyrelsen ställer sig bakom skogsindustrins aggressiva förhandlingsmetoder. Det innebär också att säljarna av virke kan ta till bojkott för att hävda sina intressen mot Regeringen, Skogsstyrelsen och skogsindustrin.

    Jag tror att många skogsägare nu är beredda att möta Regeringens, Skogsstyrelsens och skogsindustrins angrepp på äganderätten och leveransvillkoren med en leveransbojkott. Det skulle vara intressant att se hur länge skogsindustrin skulle vilja vara utan virkesleveranser från det privata skogsbruket. Vad skulle regeringen tycka om att starta återhämtningen efter pandemin med en skogsindustri som står stilla? De enskilda skogsägarna har en mycket stark förhandlingsposition både mot staten och skogsindustrin när det gäller att på allvar ta itu med angreppen på deras ägande- och förfoganderätt över skogen.
    Det exempel som Mellanskog redovisar i artikeln är ett bland många. Regeringen, Skogsstyrelsen och skogsindustrin har gått för långt. De enskilda skogsägarna bör kräva att "Frihetsmodellen" vidmakthålls och genomförs med rejäla avregleringar av skogsvård och jakt så att skogsägaren inte bara har ansvar för skötseln av sin fastighet utan även rätten att fritt sköta skogen och jakten.



  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Världsnaturfonden, WWF, och skogsindustrin är Sveriges banankompanier.

    WWF och skogsindustrin uppträder som banankompanierna i Sydamerika förra århundradet. Realpriserna på virke har halverats, industrin betalar dubbelt så mycket för importerat virke som för svenskt för att hålla priserna nere. De försöker tvinga igenom en certifiering som innebär att den enskilde skogsägaren måste skriva på ett avtal som ger skogsindustrin rätt att i efterhand införa nya villkor utan uppsägning och omförhandling av avtalet. Skogsägaren får inte heller sälja virke från en avverkning i en nyckelbiotop trots att den sker i enlighet med Skogsstyrelsens anvisningar. Som framgår av Mellanskogs exempel bojkottar skogsbolagen virke från skog som skötts på ett föredömligt sätt.

    Hur kan Kungen ställa sig bakom ett sådant uppträdande av skogsbolagen? Hur kan regeringen ställa sig bakom ett sådant uppträdande som går emot gällande regler för Skogsstyrelsens myndighetsutövning? Hur kan regeringen tillåta att generaldirektörer och andra höga statliga tjänstemän har förtroendeuppdrag i WWF samtidigt som de skall ansvara för myndighetsutövningen inom lobbyorganisationens verksamhetsområde? Hur kan regeringen tillåta att SIDA delar ut hundratals miljoner om året av skattebetalarnas pengar utan upphandling till WWF? Skulle SIDA dela ut pengar till en sådan organisation i Sydamerika?

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Riksdagen måste rensa upp i lobbyträsket.

    Skogsstyrelsen blandar in Naturskyddsföreningen i sin myndighetsutövning. Det kan man göra eftersom en statstjänsteman inte behöver ta ansvar för hur han agerar eller vilka beslut man fattar. De förslag till avsättningar som Naturskyddsföreningen kommer med behöver inte kontrolleras av Skogsstyrelsen det räcker med att de tar in resultaten i sitt inventeringsresultat för att skogsägarens innehav skall blockeras. Den möjligheten stärks också av att skogsägaren enligt Skogsstyrelsen inte har rätt att överklaga beslutet. På så sätt kan inventeringen och myndighetsutövningen tas över av privata aktörer. Detta agerande stöds av jurister i Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Kammarkolligiet.

    Men enligt EUs grundlag kan myndighetsutövning aldrig delegeras till privata aktörer och politiskt ansvar skall kunna utkrävas för all myndighetsutövning. Det vet myndigheterna och Naturskyddsföreningen mycket väl. Därför hävdar de att de inte håller på med myndighetsutövning genom att vägrar underrätta skogsägaren med ett formellt beslut och diarieföra det. Besluten som medför på så sätt en konfiskation av skogsägarens egendom eftersom skogsindustrin bojkottar virket.

    Naturskyddsföreningen medverkar på så sätt till statens "landgrabbing". Trots det utbetalar SIDA och Naturvårdsverket ut hundratals miljoner utan upphandling till Naturskyddsföreningen. SIDA bryr sig inte ens om de villkor som satts upp för utbetalningarna till de olika lobbyorganisationerna som belönas om de har rätt åsikt. Kanske tycker SIDA att Naturskyddsföreningen sköter sin uppgift extra bra genom att ta över myndighetsutövningen. Riksdagen måste ta initiativ för att rensa upp i lobbyträsket.

  • Rapportera

    Sverker Liden · Jägmästare

    Naturskyddsföreningen kan

    Naturskyddsföreningen är inte bara mottagare av utbetalningar av skattemedel. Man kan också "finansiera" (det finns andra ord) myndighetsutövning för att få som man vill. Ett känt exempel är när Länsstyrelsen i Örebro län torrlade en bäck med den sällsynta flodpårlmusslan. Det gjordes efter en lång strid med markägarna som ville behålla dammar som försörjde bäcken med vatten under torrperioder.

    Riksdag och regering styr vanligen myndigheterna med föreskrifter och budgetramar. Men Naturskyddsföreningen och länsstyrelsen kringgick det genom att Naturskyddsföreningen gick in och finansierade ingreppet i dammarna vilket orsakade flodpärlmusslornas död.

    I princip gör skogsindustrin på samma sätt när den bojkottar virke från nyckelbiotoper. Genom bojkotten hjälper de Skogsstyrelsen att fortsätta med sin landgrabbing genom ej diarieförda beslut som inte kan begränsas av budgetramar. Föreskrifter och budgetramar bygger ju på att myndigheten bryr sig om dem. Men det behöver inte myndigheten göra om den kan "ta in kapital" från lierade företag eller lobbyorganisationer. Det är naturligtvis inte lagligt men regeringen bryr sig inte så länge de gillar aktiviteterna. Vad RRV tycker eller förstår vet ingen.

    När det överfinansierade SIDA för 10 år sedan fick rätt att betala ut skattemedel utan upphandling till organisationer som hade "rätt åsikt" öppnades möjlighet för staten att knyta upp lobbyorganisationer. Genom SIDA kan statsbyråkratin börja slussa ut kapital i lobbyorganisationer så att de kan bli ombud för statsbyråkratin.

    Statsbyråkratin med regeringen i spetsen, lobbyorganisationer med "rätt åsikter" och företag försöker göra statsbyråkratin oberoende av Riksdagen och få den att bara ha symbolisk betydelse. Genom att agera tillsammans gör de också statsbyråkratin till viss del oberoende av budgetramar genom att de förfogar över bl a medlemsavgifter, donationer och skattemedel som kan delas ut utan upphandling.

    Tilltron till den ansvarsbefriade statsbyråkratin som struntar i riksdagsbeslut och öppet samarbetar med lobbyorganisationer och företag kommer förr eller senare försvinna. Ansvaret för att så inte sker ligger på riksdagen och dess olika partier. När blir den ansvarsbefriade statsbyråkratin en politisk fråga på allvar?

Forskare: Studieförbundens verksamhet – ett gigantiskt fuskbygge

Forskare: Studieförbundens verksamhet – ett gigantiskt fuskbygge

DEBATT. Vår sammantagna bedömning är att studieförbundens uppblåsta verksamhet handlar om ett gigantiskt fuskbygge av svindlande proportioner. Det går inte att lita på en enda officiell siffra, skriver Peder Hyllengren, Magnus Ranstorp och Aje Carlbom.

"Borde gå en orkan av skamkänslor över Vård-Sverige"

DEBATT. Det måste bli slut på skyfflandet av ansvar mellan stat och region, mellan region och kommun. De äldres rätt till en god omsorg måste prioriteras nu, skriver Liza di Paolo-Sandberg, SKPF Pensionärerna.