Löfvens hårdare linje tar tid att genomföra

TERROR. Terrorhotet har blivit påtagligt och den politiska nivån ska nu visa handlingskraft och inte naivitet. Men det dröjer innan flera av de insatser som regeringen lanserar mot terrorismen kan verkställas.

På torsdagen kommenterade statsminister Stefan Löfven de senaste dagarnas ökade terrorhot. Och Löfven konstaterade att Sverige har varit naivt i sin syn på extremism – ett omdöme som träffade både borgerliga och socialdemokratiska regeringar.

– Kanske har det varit svårt för oss att acceptera att det mitt ibland oss i vårt öppna samhälle finns medborgare som sympatiserar med mördarna i Isil (IS), sade statsministern.

Den naiviteten ska nu bort, lagstiftningen ska komma i kapp verkligheten och Sverige får inte bli en fristat för terrorister, enligt Löfvens linje.

Överläggningar ska inledas

Han bekräftade också att regeringen kommer att ha överläggningar med oppositionen om hur kampen mot terrorism ska bedrivas. Oppositionen inbegriper de borgerliga och Vänsterpartiet, medan Sverigedemokraterna lämnas utanför. SD har i dagarna lanserat sina förslag och ett av de mer långtgående är att terrorister ska bli av med sitt svenska medborgarskap.

Socialdemokraterna har tidigare inte haft några problem att samarbeta med de borgerliga i dessa frågor – framförallt Moderaterna och Folkpartiet. Däremot har Vänsterpartiet tidigare varit mer skeptiska, och under sin tid utanför regeringen var Miljöpartiet en stark motståndare till flera av de förändringar som ha skett för att komma åt terrorbrott. Den gröna kritiken har gått ut på att lagarna kolliderar med skyddet för integriteten och privatlivet.

Basen i regeringens arbete är den strategi mot terrorism som lanserades i augusti och som vilar på tre pelare – förebygga, förhindra och försvåra. Regeringen har tidigare framhållit att förebyggande och repressiva åtgärder inte är varandras motsatser – båda behövs. Men de kommande åtgärder som regeringen har presenterat de senaste dagarna – både genom statsminister Löfven och inrikesminister Ygeman – har sitt fokus på de mer repressiva delarna i kampen mot terror.

Terrorresor ska stoppas

Men det är inte några helt nya idéer som regeringen nu lanserar. Merparten av åtgärderna har varit på den politiska agendan relativt länge. En av dessa är den lag som ska hindra att svenska medborgare reser utomlands för att begå terrordåd eller få träning. Personer som sedan kan återvända till Sverige och utgöra ett hot mot samhället.

– Det är oacceptabelt att personer kan delta i terror och komma tillbaka utan att ställas till svars, sade Löfven på presskonferensen.

Det kommande förslaget, som ska läggas i riksdagen före jul, bygger på en utredning som tillsattes för ett år sedan för att få  svensk lag i linje med de beslut som fattats inom FN. I ett första läge hoppades regeringen på att lagen skulle träda i kraft vid årsskiftet. Men inrikesminister Anders Ygeman sade nyligen till Altinget att lagen kan börja gälla tidigast våren nästa år.

Steg två i arbetet med att stoppa terrorresor är en pågående utredning som blir klar i sommar. Den granskar om även själva stridandet för en terrororganisation ska straffas. Med en optimistisk tidtabell kan en sådan regel börja gälla tidigast 1 januari 2017.

Polisen för bättre verktyg

Under torsdagens presskonferens tog Stefan Löfven också upp Säpos önskemål om metoder för att komma åt kommunikation som sker på Skype, i krypterad form eller på hemliga chattsidor. Dagens regler tillåter inte att polisen använder hemlig datoravläsning, där en dator kan övervakas med hjälp av olika spionprogram, men regeringens ambition är att detta ska bli möjligt.

Men först ska frågan granskas och regeringen kommer därför att tillsätta en utredning som ska ta fram ett förslag på hur Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten kan få använda hemlig dataavläsning. Det dröjer alltså innan det kan bli verklighet. Först ska direktiven till utredaren formuleras och därefter kan arbetet starta, vilket kan beräknas ske under våren. Det lär därför dröja något år innan frågan hamnar på riksdagens bord.

Kontroversiella planer

Det är dock inte första gången som den hemliga dataavläsningen granskas. Redan för 10 år sedan kom en utredning fram till att hemlig dataavläsning skulle tillåtas. Den resulterar aldrig i några skarpa politiska förslag, vilket berodde på att remissinstanserna var kritiska. Frågan är om ett liknande förslag klarar sig igenom remissinstansernas nålsöga när det läggs fram om något år.

Regeringen avser också att ändra reglerna kring svenska pass och har flaggat för ett lagförslag före jul. Det förslaget bygger på en utredning som den borgerliga regeringen tillsatte.

Syftet är att hindra att svenska pass missbrukas och används av terrorister som tar sig in i Sverige och andra EU-länder. De tidigare planerna har gått ut på begränsa antalet pass som en person kan får ut under en period. Skälet är att svenska pass som anmälts som stulna eller borttappade är på avvägar och då kan användas av kriminella.

Bättre kontroller i EU

Men för att få verklig effekt krävs ett gemensamt agerande från EU. Därför kommer regeringen på det extrainsatta mötet med justitie- och inrikesministrarna på fredagen föreslå att länderna som ingår i Schengensamarbetet ska införa obligatoriska kontroller av biometriska uppgifter, alltså uppgifter om fingeravtryck och ansiktsform som finns lagrade i passet.

Även detta är en åtgärd som kommer att ta tid att genomföra då den ska passera genom EU:s lagstiftningsmaskineri. Och även om länderna är ense om att detta är nödvändiga åtgärder för att stoppa terrorister så finns det praktiska problem. Varje gränsövergång - på land, i hamnar och på flygplatser - in i Schengenområdet ska förses med den utrustningen som kan läsa av de biometriska uppgifterna. Och det tar tid och kostar resurser.

 

 

Forrige artikel Begränsat EU-bidrag att hämta Begränsat EU-bidrag att hämta Næste artikel Oppositionen sätter tryck på regeringen
Arla svarar Littorin: Vi kan inte blunda för utvecklingen

Arla svarar Littorin: Vi kan inte blunda för utvecklingen

REPLIK. Det är nya villkor på matmarknaden som Arla måste anpassa sig till. Vi flyttar Boxholmsosten till Östersund för att bibehålla osten och skapa ny historia, skriver Heléne Gunnarson, mjölkbonde i Halland och styrelseledamot i Arla.